Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regnér ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Regression—Regulator
944
Indirekt verkande regulator med
åter-föring. a centrifugalregulator, b
regula-torarm, c slid, d servomotor, e
oljein-lopp, f regulatorventilspindel. I
vridpunkt vid slidomställningen, II
vridpunkt vid återföringen.
Regressio’n (lat. regre’ssio),
tillbakagång. Geol. Havets
tillbakagång ; betecknar
strandlinjens rörelse vid landhöjning. —
Med. Förändring i celler,
bestående i en tillbakagång i dessas
livskraft (t. ex. atrofi).
Regressi’v, som innebär
regress ; bakåtverkande.
Regressrätt, rätt för
medgälde-när (se d. o.), som betalt hela
skulden 1. större del därav än som
belöper på honom, att av övriga
gäldenärer kräva ut det belopp,
som överstiger hans andel. En
borgensman, som nödgas betala den
skuld, för vilken han gått i
borgen, har R. mot huvudgäldenären
för hela beloppet 1. mot
medbor-gensmännen för hela beloppet med
avdrag av hans egen andel. Jfr
Borgen.
Regresstalan, se V ä x e 1.
Re’gula de tri (av lat. re’gula
de tri’bus, regel om tre),
gyllene regeln, räknemetod,
genom vilken fjärde proportionalen
till tre givna storheter kan
erhållas. Om t. ex. a kg. av en vara
kosta b kr. och priset (x kr.)1
för c kg. efterfrågas, så fås det
ur proportionen a-.b=c-.x, vilken
ger x =––-Vid omvänd R.
a
äro de förekommande storheterna
av en sort omvänt proportionella
mot motsvarande av den andra
sorten (t. ex. om det frågas,
vilken basyta en pyramid med given
höjd skall ha för att ha samma
volym som en annan med given
basyta och höjd).
Re’gula fa’lsi (lat., det
falskas regel), metod för lösning av
numeriska ekvationer, vid vilken
man utgår från två närmevärden7
som insättas i ekvationen,
varefter ett bättre närmevärde
beräknas genom interpolation, ur
detta ett ännu bättre o. s. v.
Regulatio’n (av lat. re’gula,
regel), avpassande.
Regulati’v (av lat. re’gula,
regel), regelgivande. — Fil. Enl.
Kant en princip, vilken leder vårt
tänkande vid dess strävan efter
oändligt vidgad kunskap, utan
att ss. kategorierna (se d. o.)
begränsa dennas möjlighet. Sådana
äro förnuftsidéerna Gud, värld,
odödlighet, ändamåls- och
konti-nuitetsprinciperna. Se
Konstitutiva principer.
Regula’tor (av lat. re’gula,
regel), något, som verkar
reglerande. — Mek. För hand 1.
automatiskt styrd anordning, som
håller t. ex. en maskins hastighet, ett
föremåls temperatur, fuktighet
o. s. v. inom bestämda gränser. Av
särskilt intresse äro
kraftmaskinernas hastighetsregula-t o r e r, som ha till ändamål att
hålla maskinens hastighet
praktiskt taget konstant, oberoende av
belastningen. De kunna vara d i -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
