Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räntefot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1611
Rätiska Alperna—Rätt
1612
tia), fordom romersk provins,
omfattade nuv. Tyrolen och s.
Tyskland mellan Donau och Inn. R.
erövrades av romarna 16—15 f. Kr.
Från omkr. 400 gjorde sig
germanerna till R:s herrar. — Om
R: s invånare, r ä t e r n a, se R ä
-toromanska.
Rä’tiska Alperna,
öst-Alper-nas västligaste del. R., vilka äro
belägna till större delen i Schweiz
(Graubünden) mellan Splügen i
v. samt Addas och Etschs dalar i
ö., delas av övre Inndalen i en
n.v. och en s.ö. del. Den förra
omfattar Albula-Alperna m. fl.
grupper och sammanhänger i n.v. med
R ä’ t i k o n, en gränskam mellan
Schweiz och Österrike; den senare
innesluter R:s högsta parti,
Ber-nina (se d. o.).
Rät köl, se Slagsida.
Rät-lias [la’jas], ”Skånes
sten-kolsförande formation”, till rät
(se d. o.) och lias (se J u r a
-perioden) hörande
sandstenar, leror och skifferleror samt
i underordnad mängd stenkol
och kolskiffer. R. förekommer
huvudsaki. i Malmöh. 1. och har
en areal av c:a 800 kvkm., varav
700 kvkm. inom
Höganäs-Billes-holmsområdet, 30 kvkm. inom
Stabbarpsfältet och återstoden
inom det smala Kurremöllastråket
mellan Vombsjön och
Sandhammaren. Stenkol och eldfast lera
(rät) brytes eg. endast inom det
förstnämnda området.
Stenkols-produktionen har de sista åren
varit c:a 400,000 ton årligen.
Rätoroma’ner, r o m a’ n e r,
ett litet folk, som talar
rätoro-manska (se d. o.).
Rätoroma’nska, gemensamt
namn på de romanska
munarterna i s.ö. Schweiz (Graubünden)
och gränstrakterna mellan
Italien och Österrike. Saknande
politisk enhet och gemensamt
skriftspråk, ha invånarna på
detta område, r ä t o r o m a’n e r
-n a, ej något gemensamt namn på
de landsmål, där talas.
Benämningen R. har språket fått efter
de gamla r ä t e r n a (lat. rae’ti),
ett folk av okänd,
icke-indoeuro-peisk härstamning, vilket urspr.
bebodde ung. detta område (jfr
R ä t i e n). Tidigare benämningar
ha varit romaunsch (av lat.
roma’nicus, romersk), churwälska
(— språket i trakten av staden
Chur, Graubünden), ladinska
(la-din = latin). Man urskiljer
numera tre större dialektgrupper:
1) den v. i Graubünden, omkr.
floderna Rhens och Inns källtrakter
(40,000 pers.) ; 2)
Tyrol-dialek-ten (11,000) ; 3) Friulidialekten
omkr. floden Tagliamento till
Adriatiska havet (400,000).
Endast i Graubünden har något
verkligt skriftspråk uppstått.
Ordförrådet är till 75 å 80 % av
latinskt ursprung, resten tyska
och italienska låneord; uttalet är
i det närmaste det norditalienska.
Den äldsta litteraturen är av
religiöst innehåll och daterar sig från
1500-t. Först på 1800-t.
framträder någon i egentlig mening
profan litteratur.
Rätskiva, rak linjal, med
vilken uppritsning sker 1. med vilken
kontrolleras, att bearbetade ytor
äro plana, t. ex. vid
cementgjut-ning av golv o. d.
Rätt. 1. Filosofiskt och
juridiskt begrepp av följande
innehåll: a) Subjektiv rätt, befogenhet
att utföra 1. underlåta vissa
handlingar, rättighet, b) Objektiv rätt,
inbegreppet av de regler, som
bestämma statsorganens
handlingar, rättsordningen. Denna plägar
indelas i offentlig rätt och
privaträtt. Den förra omfattar
statsrätt (statsförfattningsrätt),
förval tningsrätt (statsförvaltnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
