Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 UR EGRON
med en öppen pelargång omkring och
midtpå höga palmer och rosenbuskar.
Detta galleri har nära tusen taflor, men
de däribland äro snart räknade, som
äga annat värde än att vara svarta,
smutsiga och gamla. Bortblandade i
massan voro där dock några verkliga
mästerstycken af de gamla spanska
skolorna och af målare sådana som
Espinosa, Ribalta, Juanes och Cano
m. fl. Men här förstår man så högst
ofullständigt att taga vara på hvad man
äger eller hvad som har större värde
än annat. Universitetsbiblioteket
besökte jag också flera gånger och såg
dess dyrbara manuskripter och högst
intressanta miniatyrer; mycket
intresserade mig där också det så kallade
Don Quixotes bibliotek eller en
samling af alla de gamla riddarhistorierna,
som omtalas i Don Quixote. Ganska
väl konserverade editioner från epoken
in folio och med träsnitt. Valencia
be
LUNDGRENS
hagade mig mycket. Det är en
okristligt gammal stad och med en helt egen
fysionomi. Gatorna äro trånga och
krokiga i många krumbukter och icke
stenlagda men ändå så hårda, att det
är som att gå på ett golf. Balkongerna
äro skyddade för den brännande solen
med tjocka bastmattor, under hvilka
det merändels finnes kanariefåglar,
nejlikor och svartklädda damer. De
gamla moriska poeterna hafva påstått,
att en gång en bit af himmelen fallit
ner just på den fläcken, där nu
Valencia står, men det tror jag icke, om
än landet är särdeles ljufligt. Det var
isynnerhet en mycket vacker
promenad, Alameda, på stranden utefter
Guadalaviar under höga doftande trän bland
törnrosor, oleanderhäckar och
marmorbänkar. Domkyrkan är en bland de
präktigaste jag sett, byggd på platsen
af en gammal moské, och har flera
dyrbara taflor, dofter af rökelse och
ambra. På golfvet på de stora
halmmattorna sitta svartögda fiickor med
benen i kors, och det beror på ens
kristendom, om man klifvande emellan
dem tror sig vara i en domkyrka eller
i en moské — för att icke säga ett
harem. Från Valencia reste jag till
Alicante, där jag såg den största
samling skräptaflor i hela mitt lif.
Cartagena är en af spanska flottans stationer.
Bland annat såg jag därför där
arsenalen, som föreföll mig tämligen ”öde
och tom — men Guds ande sväfvade
öfver vattnet” — det var ett förtjusande
klimat och mycket annat vackert.
Genom Almena med dess gula berg,
moriska ruiner, kaktus och höga palmer
kom jag sedan ner till Malaga, i
handeln kändt för sina goda viner och
russin och af naturforskare och sjömän
äfven för sina vackra flickor — af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
