Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KAVALJERER
förekommo redan under medeltiden,
men talrikare blefvo de först under
renässanstidehvarfvet och framför allt
under 1600-talet. Den förstnämnda
af dessa epoker gaf med hela sin
anläggning för
ridderlighetens både starka
och svaga sidor rik
näring åt de svenska
ädlingarnas medfödda
böjelser och
förutsättningar — att, som
man säger, flyta
ofvanpå eller vara de
främsta i samhället, och
Vasakungarna, hvilka
själfva voro typiska
kavaljerer, främjade
deras sträfvanden, så
länge dessa ej kommo
i strid med deras egna
intressen, ty då höggo
de hufvudena af dem.
Och liksom redan
under medeltiden
talrika utländska riddare
och kavaljerer
kommit till Sverige och
verkat genom
exemplets makt, se vi hur
under såväl Gustaf
Vasa själf som under
hans söner åtskilliga
äfventyrslystna
främlingar infunno sig och
inom kort togo
ledningen i hofvets och
kavaljerernas
allvarliga sysselsättningar
och lätta förströelser.
Vi minnas ju Johan af Hoja, som trots
sitt kavaljersparoll till kung Gösta
ställde sig på Läbeckarnas sida i
Grefvefejden, Charles de Mornay, den
lysande franske ädlingen, som med
hufvudet fick plikta för sin trohet
Nils Bjelke.
561
mot kung Erik, Pontus De la Gardie,
stamfadern för en af de mest
utpräglade kavaljersätter, Sverige ägt, och
Otto Helmer von Mörner, Karl IX:s
vän och hofmarskalk, lika utmärkt
(Efter ett porträtt på Gripsholm.)
för lärdom som för «<mycken artighet
och vacker växts, och många fler.
Under Karl IX:s bistra regemente lade
man emellertid mindre vikt på
kavaljersutbildningen än på förvärfvet
af solidare egenskaper, och detta
ver
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
