Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
schaften« = tillbringa sin januari i
Assuan vid Nilen eller vid S:t Moritz
eller Davos i Graubändens alper.
Det blir alltmer modernt inom
Berlins storbourgeoisie att efter nyår vistas
en månad i Egyptens soliga och varma
vinter och med de direkta snabba
förbindelser som upprättats mellan
Berlin—Kairo går den resan på tre
dygn, hvaraf hälften kan tillbringas
så angenämt som en färd på
Medelhafvet mellan Brindisi och Alexandria.
Ungdomen föredrar dock att fara till
vintersportnöjena i Davos och S:t
Moritz, som hvarje januari Dblifvit
samlingsplatsen för ett synnerligen
utvaldtintern ationellt publikum, hvilka
på skolpojkvis roar sig med skridsko-,
skid- och kälkåkning i ett
vintersportens paradis, det isens och snöns
sagoland med en brännande strålande
sol, som Alperna äro om vintern. Med
de branter och stup, som här åtfölja
högfjällens formationer, bli dock
idrottslekarna af djärfvare och mer
spännande natur än i den beskedliga
mellansvenska naturen. Kälkåkningen,
«das Rodlen«, nedför S:t Moritz
berömda isbackar är inte så litet
nervkittlande och ger denna publik
ersättning för sommarens
automobilraseri. Här utvecklas ett lika gladt
och brokigt lif som vid de stora
mondäna badorterna. Till tyska
kälkborgarskapets uppbyggelse afbildar
«Die Woche<, hur preussiska
gardesofficerare med kronprins Wilhelm i
spetsen — hvilka här träna sig till
den berlinska vintersäsongens
strapatser, då det ges ett par hoffester i
veckan — i S:t Moritz styra kälken
för döttrarna till amerikanska slaktare-,
petroleum- eller järnvägsmilliardörer.
Då det framme i februari börjar
bli för varmt i Egypten och säsongens
balfröjder i Berlin för fadda, samlas
OTTO JÄRTE
de förspridda skarorna åter vid
Rivieran, hvars urinvånare sedan länge
utgjorts af tyska kypare, men där
äfven alltmer bland
öfverklasspubliken Berlindialekten blir
modersmålet. Icke blott tyska judebankirer
och högfeodala agrarjunkrar ha
majoriserat Rivierans äldsta stamgäster:
de engelska lorderna och
bomullsfabrikanterna, utan också en
massinvandring av Berlindemimonde söka
med framgång konkurrera med
Pariskokotterna om denna deras finaste
marknad, där de förut haft ett lika
obestridt som enormt inbringande
monopol. En tysk nationalekonomisk
professor, som gjort till sin
lifsuppgift att studera tyska
folkhushållningens betalningsbalans, har alltid
klagat öfver de väldiga passiva,
hvarmed nationens reslust belastar dess
mellanhafvande med andra länder.
Som han tillhör den kategori tyska
lärde, som citerar Schiller — den
andra citerar Göthe — synes det
honom hart när otillständigt att nu för
tiden <jeder Banause< skall få se
Wilhelm Tells land, som hans skald
aldrig fick skåda. Gentemot de
summor, som tyskarna årligen spendera
på resor, tycker han kanske också
med skäl att främlingsfrekvensen i
Tyskland inte ger tillräcklig valuta.
Den stora kontingent danska
folkhög
” skolelärare och svenska
läroverksadjunkter — för att ej tala om
lärarinnorna — hvilka årligen vallfärda
till något pedagogikens Mecka eller
ett småstadsuniversitet med
sommarkurser, och lefva billigt på hospiz
och «kalter Aufschnitte hvarje kväll
lämnar inte så mycket guld efter sig.
Då är det mer att förtjäna på de
tiotusentals utländska studenterna, som
ligga flera år vid de tyska högskolorna
och ofta göra af med mycket pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
