Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 HENRIK KREUGER
Bild 2. Bro vid Otting.
mer fått ge vika för järn, betong och s. k.
armerad betong. Dessutom hafva på
senare tider framkommit en mängd nya
materialier med vidt skild användning,
såsom t. ex. frazzitegel för lätta väggar,
bjälklag o. s. v., eternitskiffer för
taktäckning, olika slag af förhydningsmassa
för golf beläggning samt sådana ämnen som
ruberoid, scagliol, santorin, rabitz m. m.
i oändlighet.
Betong och armerad betong äro likväl
de materialier, hvilka i så hög grad
bidragit att omvandla vårt byggnadssätt,
att. jag med några rader vill dröja vid
desamma, men måste afstå från
beskrifning af de öfriga, då därigenom alltför
stort utrymme skulle tagas i anspråk.
Betong är ett i färdigt tillstånd hårdt,
stenartadt material, som uppkommer
genom intim blandning af cement, sand,
vatten och makadam (finslagen granit) i
vissa proportioner, beroende på den
önskade styrkan, som ökas med
cementhalten. Blandningen kan verkställas för
hand eller med maskin, hvilken senare
metod numera kommit till stor
användning, då den är tidsbesparande och
lämnar jämnare och bättre resultat.
När massan är
fårdigblan
Bild 3. Bro öfver Rhöne vid Pyrimont.
dad är den mjuk, och det är
då lätt att gifva den önskad
form, i hvilken den efter en
tid hårdnar och sedan alltjämt
ökar i styrka.
Betongens egenskap att
som annat stenmaterial vara
betydligt mera
motståndskraftigt mot tryck än mot
dragning har gifvit anledning att
inlägga järn, (som äger stor
motståndskraft mot dragning)
å de ställen, där
dragspänningar uppstå. Dylika
konstruktioner benämnas armerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
