Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Hufvudansatsen till det stora skalfvet
utgjordes af tre tätt på hvarandra följande
stötar, af hvilka de två starkaste inträffade
kl. 11’25". och 11’26"45:. = Därpå
följde efter cirka 3 minuter en svagare.
Stötlinjen för det första skalfvet gick,
efter allt man kan döma, utefter
Kosterrännan mellan Kosteröarna och
Bohuslänskusten (200—240 m. djup). De båda
andre skalfven följde Skagerracks
djupränna (500—800 m. djup).
Att starka stötar och eventuellt äfven
sättningar verkligen ägde rum på
Skagerracks botten utefter dess habituella
stötlinjer — särskildt utefter djuprännan —
framgäår af flera iakttagelser, som gjordes
på sjön. Ångaren Albert Ehrensvärd, som
befann sig på nordgående, utsattes för
häftiga, korta och skarpa, men snart
öfvergående vågor. På ångaren Birger Jarl,
som likaledes färdades på norra Skagerrack,
kändes det som en grundstötning. FEn
norsk ångare, som gick NV om
Väderöarna, kände tre stötar liksom om båten
hade stött på grund. Särdeles målande
är den berättelse, som lämnades af
fyrmästaren på Jomfrulands fyr utanför Kragerö.
» Före jordskalfvet hördes ett ljud som af
en stark stormby, därefter ett dån som af
tunga vagnar, som rulla öfver en stenbro.
Därpå kom jordskalfvet med en böljerörelse,
som tilltog hastigt och kulminerade efter
1 minut, då den höll sig starkast i 15
sekunder och sedan hastigt aftog. Skalfvet
var starkast på öns östra sida.» Afståndet
till djuprännan är blott 2 mil.
Genom hela sydvästra Sverige går ett
system af dalgångar och sjöar i N—S eller
NNO—SSV. Utefter flera af dessa
tektoniska linjer försiggingo ungefär samtidigt
med Skagerracksskalfven andra af ganska
stark natur. Närmast O om Skagerrack
gick inom Bohuslän ett skalfi N—S utefter
Idefjordens och Bullarens dalsänka och
ett annat mycket starkt i NO—SV på
ostsidan af Kynnefjäll. Andra följde i
Dals
E. SVEDMARK
land utefter dalgångarna intill Kroppefjäll
0o. 8. v. Härtill slöto sig vidare kraftiga
skakningar flerstädes utefter Värmlands
utpräglade dalsystem och långsträckta sjöar,
inom hvilka också flerstädes vågrörelser
alstrades.
Inom Vänersområdet märktes två
utpräglade skalfområden, det ena på sjöns
västra sida mot Vänersborg och utefter
Göta älf och Hunneberg, det andra på
östra sidan ned mot Lidköping samt SV
därom till Vara och omnejd, där skalfvet
var synnerligen starkt. Af tidsuppgifterna,
som dock på sina ställen äro osäkra, synes
framgå att jordskalfvet här samt NO
om Vänern kan hafva inträffat tidigare än
Skagerracksskalfven, eller åtminstone
samtidigt med det första. Äfven Vänerns
vatten kom i häftig rörelse och fiskarna
syntes i stora massor kasta sig upp öfver
vattenytan.
Vättern bildar en utpräglad tektonisk
insänkning, som både i norr och söder
bar sin fortsättning i dalgångaraa. Längs
gjöns östra sida framgår en tydlig
brott
- linje med en förkastningsbrant nära
utan
för Omberg, fortsättande åt norr. På västra
sidan går äfven en dylik upp mot
Askersund samt vidare åt NNO. Skakningen
var inom Vätternområdet synnerligen stark,
särskildt i Jönköping samt utefter västra
stranden, omkring Hjo och vid Karlsborg.
Från Askersund fortsatte skalfvet med
oförminskad styrka upp mot Vretstorp och
Laxå, där ett dalsystem möter från SSO.
Invid skärningspunkten mellan dessa båda
inträffade ansenliga skakningar.
Söder om Jönköping kan Vätterns
tektoniska linje följas mot Värnamo, Ljungby,
hvarest jordskalf icke äro sällsynta, samt
parallellt härmed i Nissans och Lagans
dalgångar. Utefter dessa fortplantade sig
äfvenledes skalfvet.
Från några ställen inom östra Sverige
finnas äfven meddelanden om starka
jordskalf. Särskildt förtjänar en beskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
