Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Hvarifrån skall man få penningar
och kvar arbetare? Men hvilka
oöfverstigliga hinder skulle icke resa sig vid
borrningen af ett sådant hål? De
underjordiska vattendragen till exempel?
Och rasen? — Dem kan man förutse.
Frysningsindustrin, som i våra dagar
hunnit så långt, skulle härvidlag spela
en betydande roll. Lösa och fuktiga
ställen kunde göras fasta, den
upphettade luften och det varma vattnet
afkylas, etc.
Och penningar för att utföra denn
dårskap? ’ |
. Frikostiga gåfvor och annat
understöd skulle säkert icke uteblifva, att
döma af de välvilliga anbud, som redan
gjorts mig, om vidsträckta terränger
där brunnen kunde placeras. Likaledes
har chefen för ett stort järnverk
underrättat mig om att han trodde sig i stånd
att lämna en del af materialet till
cylindern. Dessutom har man i Amerika
tänkt på att öppna en subskription till
förmån för detta jättearbete.
Men enligt min åsikt borde detta
väldiga företag icke kosta ett öre. Det
kunde utföras af soldaterna. Jag vill
icke här diskutera vikten af stående
arméer, och jag är den förste att
erkänna densamma, men det finnes
ingenting som hindrar att de användas till
åtskilliga fruktbärande uppgifter.
Hvarför skulle alla land icke kunna
bidraga till att bilda en främlingslegion
af nytt slag? Exercisen blefve litet
annorlunda, det är allt. Soldaterna
blifva härbärgerade, födda, klädda, och
hvar och en af dem är förtrogen med
något yrke. Man ordnade olika
plutoner som borrade, gräfde, förde bort
affallet, framställde gjutgodset,
placerade de kolossala metallplattorna eller
byggde -’de för detta nya ändamål
nödvändiga järnvägarna.
Det fordrades åratal för att utföra
CAMILLE FLAMMARION
ett dylikt arbete. Men hvad gör det,
eftersom arméerna äro permanenta?
Och kanske man till slut, när
användningen af krigsbudgeten delvis ändrat
form, skulle fråga sig, om icke andra
dylika uppgifter vore nyttigare än
kanoner, gevär, kulor, granater, torpeder
och andra förstörelsemaskiner, och om
det icke vore bäst att definitivt
upphöra med krigen mellan folken. Hvilka
vetenskapliga upptäckter som gjordes
och hvilka mineralogiska rikedomar
som bringades i dagen genom ’den
geotermiska brunnen, vore icke detta
resultat likväl det viktigaste och bästa?
Det är tydligen en dröm.
Föröfrigt skulle det atmosfäriska
trycket föranleda allvarliga svårigheter
vid utförandet af detta intressanta verk.
Likväl är tanken på en enorm brunn
som tränger ned i jordens inre icke
ny, till och med i den allra radikalaste
form, nämligen som en hela jorden
genomborrande tunnel, ty redan i det
18:de århundradet ägde lifliga
diskussioner i detta ämne rum mellan den
tidens lärde. Det handlade då om
ett hål genom hela jorden, från hvars
ändpunkter vi och våra antipoder skulle
kunna betrakta hvarandra med hjälp
af starka kikare. Det är väl nästan
troligt, att de som skulle sitta böjda
öfver kanten för att kika ned i denna
afgrund utan botten blefve utsatta för
svindel, och alldeles utan fara vore
situationen nog icke. Man kan också undra
hur det ginge med en kropp, som fölle
ned i detta hål. I 2:dra århundradet af
vår tideräkning gjorde sig redan Plutark
denna fråga, och under det 14:de, långt
före Galileis’ studium af tyngden och
Newtons lära om attraktionen,
framställde Dante Lucifer såsom fordom
fallen från himlen och fastkedjad vid
jordens medelpunkt, »den punkt dit
tyngder från alla sidor dragas»:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
