Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
gunstling och hofmarskalk samt en af
sin tids rikaste män, byggde under
senare delen af 1600-talet det nuvarande
slottet, som dock aldrig blifvit fullt
färdiginredt. Då han dog ogift 1705,
öfvergick Sjöö till hans systersons måg,
grefve Magnus Julius De la Gardie till
Löfstad. Egendomen gick i arf till
grefve Magnus Julius” son, men såldes
år 1814 af dennes arfvingar till
friherre Johan Gustaf Banér och blef då
fideikommiss i stället för Djursholm
och Björkvik. Vid denna försäljning
skingrades en stor del af de samlingar
af böcker m. m. som Johan Gabriel
Stenbock sammanbragt.
Efter - fideikommisstiftaren
innehades Sjöö af hans son och tre
sonsöner efter hvarandra. Då den yngsta
af dessa senare, friherre Pehr Banér,
år 1901 afled utan manliga
afkomlingar, öfvergick fideikommisset efter
process till den nuvarande
innehafvaren som tillhör en yngre gren af
ätten. Vid detta tillfälle bortfördes
emellertid flera gamla oljefärgsporträtt
från fideikommisset af friherre Pehrs
dotter och måg, en tysk sjöofficer vid
namn v. Cotzhausen, liksom redan
under grefve Pehrs tid ej så få af
fideikommissets dyrbarheter, såsom
gobelänger m. m. förskingrats.
En af Södermanlands äldsta gårdar
är det historiskt ryktbara Tärnö, nu
sedan något mer än hundra år
fideikommiss i friherrliga ätten Strömfelts
ägo. Egendomens första kända
innehafvare är en viss Knut Carlsson, som
i vapnet förde en tuppfot eller ett
örnlår i guldfält. Han blef gift med
Johanna Brahe af dansk adlig ätt och
Tärnö Ööfvergick efter hans död till
sonen Carl Knutsson Tuppfot eller
Örnelår. Sedan denne aflidit barnlös,
MUSTAFA
ärfdes egendomen af Johanna Brahes
son i första giftet med Magnus
Laurentsson till Finnsta. Denna son
upptog Brahenamnet och blef således den
första svenska Brahe. Han sändes i
slutet af 1400-talet med en del
krigsfolk till Uppland för att kufva de
upproriska bönderna, men blef af dem
innebränd i en lada, där han hade tagit
sitt nattkvarter. Tärnö öfvergick till
sonen Joachim som gifte sig med Gustaf
Vasas syster Margareta och undér
hans tid gästades Tärnö af den
blifvande befriaren. Den tiden var
mangårdsbyggnaden icke belägen på samma
plats som nu och var ej heller så stor
som den nuvarande. Den utgjordes af
ett litet fyrkantigt stenhus beläget invid
den nuvarande köksträdgården. På
hösten 1520 ankom Gustaf Vasa till
Tärnö och höll sig efter Stockholms
blodbad, som kostade hans svåger
Joachim lifvet, en tid dold i en källare,
som ännu finnes kvar i den skarpt
sluttande terrassen mellan den nuvarande
hufvudbyggnaden och sjön. Tärnö
ärfdes af Joachims dotter Brita, som
blef gift med Gustaf Vasas
krigsöfverste Börje Nilsson Grip. Med hans
dotter, den i Tärnö historia som en
grym bondeplågerska kända Ebba
Grip, gick Tärnö till Banérätten, men
stannade hvarken hos Banérarne eller
i någon annan ätts ägo, utan gick som
dotterarf från den ena ätten till den
andra. I midten af 1700-talet
innehades Tärnö af friherrliga ätten
Örnfelt, men köptes 1768 af friherre
Mannerheim, efter hvars död gården dock
åter såldes till landshöfdingen och
amiralen grefve Fredrik Georg Strömfelt,
som åren 1760—64 förde fregatten
Uppland till Marocko och samtidigt var
svensk minister hos sultanen. Grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
