Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Pälsmoder. Av Gwen. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnet är ett lustigt ting, med många små spratt och tokroligheter. Ljuva
stunder och stunder fyllda av fördjupande och produktiv bitterhet
glömmer man, men ett och annat likgiltigt sitter för all framtid kvar — man tar
eller får fram det ibland, utan någon synbar anledning, och får plötsligen
ett perspektiv in mot halvt förgätna tider och ting som för längesedan flytt.
»... og lidt pelsverk om vinteren» ... Jag medger villigt att jag icke ser en
körsnärs skyltfönster eller en i pälsverk av mera påtaglig elegans insvept
dam, utan att jag säger de där orden, och tänker på den
teckning av Bac, en stel och snörd och tjusig
åttiotals-dam, som stod över dem, varför är icke gott att
veta, måhända kan det hava något intresse för den
som kvacksalvar i psykoanalys eller i andra dunkla
gränsfrågor av vårt intellektuella liv, säkert är
emellertid, att litet var har kvar sådana där rent fåniga minnets
vrakstumpar i sitt medvetande. Vore det icke en
rolig jullek, om hela sällskapet satte sig ned och
samvetsgrant nedskrev sådant där förlegat hittegods —
lämnade lapparna osignerade, och överlät signaturen
till den bäste psykologen bland de närvarande under
den kretsgång varje lapp skulle göra i sällskapet?
Där fick ni plötsligen alldeles gratis en ny lek I
Var icke det bra?
Det var emellertid om »lidt pelsverk». Rubriken
börjar igen att bliva användbar, och så gott är det,
ity att man under de senaste fem, sex åren har
varit tvungen att vara millionärska allra minst, för
att vara modern i det avseendet. Det har icke
endast kommit an på kvalitén, utan
huvudsakligen på massan, och denna har lämnats att
gälla vad den kunnat, utan att man gjort några
mera påtagliga försök att omstöpa den i de för
övriga plagg gängse formerna. Djurhudarna ha
fått hänga i naturalistisk prakt, och det har
överlåtits till bärarinnan att medelst
draperingen giva dem en mera personlig eller
originell prägel.
I undertecknads tycke har detta varit ganska
vackert, och om man först haft råd skaffa sig det
erforderliga antalet skinn, även ganska praktiskt,
emedan skinnen icke alls urskurits. — Numera är dock
detta en övervunnen ståndpunkt: man bryr sig icke
längre om att göra modedamen till ett stativ för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
