Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om schackspelet. Ett urgammalt spel och dess historia. Av Gösta-Sigurd Nyberg. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Dahlberg.
ehuru det endast var en förvanskning
av det arabiska "roj", som betyder
stridsvagn. Betecknande nog enades
man i Norden om att kalla de pjäser,
som eljest överallt kallades för
"fotsoldater" (sp.: "peön", ital.: "pedina",
fr.: "pion" och eng.: "pawn") för
bönder. Ännu större var namnförbistringen
beträffande den pjäs, som i Tyskland
och i Norden kallades löparen.
Spanjorerna benämnde den med det från
araberna lånade "alfil", som återigen är
persiskt och betyder "den av elfenben".
I Italien ändrades det oförståeliga
namnet till "alfiere"; i Frankrike blev
benämningen "fou" (narr) och i England
"bishop" (biskop).
I samband härmed må omtalas det
berömda historiska schackspel, som
bland andra klenoder bevaras på
Rosenborgs slott i Köpenhamn.
Schackpjäserna utgöra här rent av miniatyrstatyer
av ett flertal bemärkta män från Carl
X: s och Fredrik III: s tid (bild 11). De
vita pjäserna äro danskarna, de svarta
svenskarna, och de båda arméerna
anföras, som sig bör, av de båda
kungarna. Konung Fredrik ser nästan väl
utmanande ut, där han står med ele-
Hedvig Eleonora. Carl.X.
Bild ii. Historiskt
fanterordens insignier å bröstet och
med en bok kastad för fötterna —
kanske Roskildefredens protokollsbok
eller danska adelns privilegier; men
Carl X blickar honom lugn i möte.
Framför den svenske kungen synes
riksäpplet och bakom tittar en figur
förstulet fram, räckande konungen en spira
och en dolk; det är förrädaren Corfitz
Ulfeld, som så kommit med i spelet.
Drottning Sofia Amalia, som visade
verkligt hjältemod vid Köpenhamns
belägring, står också här lugn och säker,
lekande med ena handen i sina lockar
och den andra käckt stödd i sidan. Den
svenska drottningen Hedvig Eleonora,
den holsteinska prinsessan, är den enda
i hela sällskapet, som ser arg ut —
liksom ville konstnären antyda, att det
var det dansk-holsteinska familjehatet,
som tänt stridens fackla.
Förutom de nu nämnda personerna
återstå endast ett fåtal i vartdera lägret,
som äro för oss fullt igenkännliga. Den
vita löparen är biskop Brochmand, som
läser välsignelsen, och det vita tornet,
en man, som på ryggen av en elefant
spejar omkring sig, är troligen
fältmarskalken Anders Bille. Den svarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
