Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Erik Damms kärlek. Av Thomas Thorn. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och med en betagen älskares
bugning återvände han till mig och bilen.
Herr A. 4 gick att möta den sköna
liby-riskan rrien han tycktes icke glad åt
mötet. De försvunno snart i mörkret.
När Erik Damm satt ena foten på
bilens fotbräda kom en arbetsklädd karl
fram till honom, lyfte på hatten och
lämnade ett papper. Jag såg att Damm
blev en smula häpen. Han bad mig
lysa med bilens elektriska pendellampa,
och samtidigt med honom läste jag
meddelandet. Det var skrivet med blyerts
på ett blad ur en blocknotes och lydde :
Erik Damm!
Som din vän ber jag dig: tänk på
vad du gör nu. Hittills har din jakt
efter papperen varit god sport, men om
du icke omedelbart lämnar dem i rätta
händer blir det ett brott, som inte ens
är tillåtet Erik Damm. Om du sätter
värde på min vänskap så lyd mig: I
hörnet av Villagatan väntar 4
detektiver och jag i en bil. Kom hit och
lämna papperen! Vi hade fångat
fåglarna om inte ditt filmdrama på
Sturegatan — min beundran! — kommit
emellan. Men papperen skall vi ha.
Och kom ihåg att de fäller den hos
vilken de hittas!
Jag underrättar dig om att alla vägar
är bevakade. Erik Damm, lyd för en
gångs skull ett råd, det är en väns.
Henrik Ek.
— — Ett par sekunder stirrade
Damm på papperet, som om han icke
förstått det. Så rätade han plötsligt
nacken, och nästan ropade:
— Det var ju sant, vi skulle
provköra min bil. Hej, käre vän, nu blir
det verkligen provkörning. Följer du
med?
Och som fordom en ung grekisk gud
besteg sin stridsvagn sprang han vigt
upp i bilen och satte sig vid ratten.
— Du kör visserligen bättre än jag,
men jag kör kanske fortare. Kommer
du med?
Hans röst lät glad och segerviss. Jag
anade dunkelt vad han hade i sinnet
men hans säkra lugn betog mig nu som
alltid varje lust till eftertanke och jag
hoppade upp vid hans sida. Han gav
mig det fyrstämmiga signalhornet och
sade skrattande:
— Sköt du musiken! Och giv en
stridssignal vid nästa gathörn!
Med god fart och under en oförskämt
levnadslustig signal flög vi förbi
Villagatans mynning. Två lysande ögon
stirrade fram ur dess mörker och en
mäktig stämma brummade; det var en
jättebil som stod väntande, ett rovdjur
färdigt til! språng. —
Vi rusade framåt Valhallavägen; vår
fart stegrades i ett rasande crescendo,
motorns starka, säkra sång steg ton för
33. — 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
