- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
642

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Livets schema. Av Edv. Dahlbeck. Med 2 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pendylen förmälde att endast 3
timmar återstodo till dess han borde stiga
upp, då låg kamreraren i en vånda över
att han skulle vara för gammal för att
gripa in i livet på nytt, då stod hela
hans utmärkta schema för livet för
honom som en avväg från livet, som
gick parallellt med den linje som
bildades av döden och de båda strecken
löpte långt borta alldeles omärkligt upp
i varandra. Och då hade han i alla fall
fattat ett beslut, ett förtvivlat beslut,
som han kände att hans genom
erfarenheten och schemat tuktade livsvisdom
icke hade något med att skaffa utan som
hade tvingats fram av något utskott från
hans natur, som han mindes dunkelt
från sin ungdomstid, men som han
sedan så skickligt betvingat. Och det
beslutet skaffade honom visserligen
rysningar av oro över det okända det skulle
medföra, men på samma gång en
förväntansfull glädje över att något skulle
hända och slutligen skaffade det honom
såsom en första triumf över det
besegrade schemat en sömn, som varade

till det var tid att springa direkt till
banken och där gick han genast till
direktören:

— Hör du bror, jag tänkte taga ut
min semester nu.

Detta hade inte hänt på 15 år och
hade inte direktören haft så noggrann
kännedom om Strandgrens bankböcker
och aktier, som han verkligen hade, så
skulle han nog anordnat en ögonblicklig
revidering.

Men Strandgren satt rakare än
vanligt vid sin pulpet och det strikta
allvaret hade vikit för ett gemytligt lugn,
så att tjänstemannen, som satt snett
emot honom började undra om han inte
misskänt ’’den gamle uven" och om det
verkligen skulle vara så omöjligt att få
honom på en växel till vårhabiten.

Och när han satt vid sitt stambord
vid middagen höll han på att skrämma
slag på sin gamle vän, kassören, då han
med sin blida röst sade:

— Vad säger bror om ostron och
champagne?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free