Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ystad med dess Saltsjöbad. Av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Villor i Sandskogen.
Lycklig den, tänker den tillfällige
besökaren, som får njuta sommarro i
någon av de trevliga villorna längs
havsstranden. De ha allesammans det
mest idealiska läge. Som om skogen
vore en vilstol med högt ryggstöd, ha
de slagit sig ned i den och vänt en fri
och glad fasad mot södersol och
havsbris. De ha haft gott om utrymme och
följt hela provinsens typiska särdrag
att breda ut sig lugnt och säkert.
De sammanklämda badortsvillor man
ser högre uppåt landet, förlora vid
jämförelsen, men så är Ystad icke heller
platsen för de många. Hit far den,
som i allo kan må gott, den, som har
introduktion till de mäktiga gamla
adelsslotten, vilka dekorera trakten
eller den, som älskar Skånelandets
ljusa, rika värmekällor av sol och salta
vågor, av sorglös trygg glädje och en
viss storvulen självständighet.
Kanske man kan säga, att Ystads
saltsjöbad är en representant för
landskapet i mångt och mycket med sitt
lugna framåtskridande, sin självtillit
och sin obestridliga slättlandsfägring
med klara perspektiv, rena linjer.
Restaurangen och det därtill
gränsande hotellet äro stora villor, uppförda
i "svensk" stil. De pryda
anspråkslöst upp stranden och fylla för övrigt
sitt ändamål, men de äro icke att
jämföra med t. ex. det ståtliga
Falsterbohus.
Däremot har man här bättre
promenadstrand än vid Falsterbo och först
och sist, man har staden, gamla Ystad
att tillgå som en nästan outtömlig
skattkammare för kulturhistoriska studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
