Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Pälsmoder. Av Gwen. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del visst vaiit med om, och som jag
förmodar att bägge parter äro
sanningsvittnen, får man därav sluta att de
tillbringat den förflutna delen av sitt
liv — heter det kanske i detta
sammanhang »sina liv»? — på vitt skilda
trakter av vårt avlånga land.
Därmed vare emellertid hur som
helst, ett är visst, och det är att vintern
icke endast blir dyr, utan även lång
och kall.
Därtill är ännu en sak viss — att
det icke finns något ledsammare än
att frysa — kommer ni ihåg en enquéte
i Söndags-Nisse för några år sedan,
där tidningen frågade en massa
människor om vad som var det värsta de
visste ?
Det bästa svaret gavs av fru Anna
Branting. Hon skrev: »Frysa, vänta,
skall»
Jag tror man gör klokt i att så vitt
möjligt ställa sig så att man slipper
dessa tre ledsamma saker.
Vad de två senare angå, faller det,
prisad vare en mild försyn, icke inom
denna spalts trånga ram att tänka på
eller orda över dem — det första kan
däremot ha litet med det föreliggande
ämnet att skaffa.
Så visst jag förstår är det två ting
man har att göra för att icke frysa —
trösta er genast med att bägge kosta
mycket pengar!
Den första gäller frysandet inomhus:
Kosta på er tillräckligt med brasor!
Den andra frysandet utomhus:
Kosta på er tillräckligt varma kläder,
det vill säga pälsverk!
Därtill räknas pälskappa, med päls
ut- eller inåt, allt efter råd, smak och
användbarhet samt muff* och därest
ni av någon orsak måste gå i
promenaddräkt, något att ha om hals och
axlar.
Med de nuvarande korta kjolarna
borde det också vara små muddar att
ha om smalbenen, vilket säkert vore
det radikalaste sättet att icke frysa
om fötterna — och att göra de
anständigt långa kjolarna moderna igen!
Men detta sista få vi reda oss utan.
Vad kapporna angår, undras det
mig om en vinterkappa av sälbisam
är ett mycket dyrbarare plagg än en
»vanlig» kappa, som har någon
pretention på att vara snygg —
naturligtvis räknar jag att man har en
mellansäsongdräkt, en promenaddräkt,
bredvid, den kan, jämte pälskappan, gott
räcka som enda i sitt slag i
garderoben under tre år — det är, o
läsarinna, den skräddarsydda erfarenheten
som talar.
En bisamkappa kan räcka — ja,
det är icke gott att säga, den som
ligger mitt hjärta närmast har jag
känt sedan 1908, den har sedan dess
kostat 80 kronor i ans och vård (den
bor hemma på somrarna!) och är
fortfarande alldeles som ny samt tack
vare de 80 alldeles modern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
