- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:236

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Adolf Norling - Sven Adolf Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

holm, och huru han med all tänkbar uppmärksamhet
följde dess angelägenheter, mån örn dess fortfarande
bestånd och tillväxande anseende - äfven sedan
han på ett så otillbörligt sätt blifvit skilj d
derifrån och således i sin skapelses ringaktning samt
förfall kunnat hafva det säkraste vittnesbördet
om nödvändigheten af sin närvaro på stället,
kan synas, bland mycket annat, af en inlaga
till K. Sundhetskollegium, tydligt dikterad
under fruktan att veterinärinrättningen skulle
erhålla en chef, den der af Norling icke ansågs
platsen vuxen. Ingressen till detta memorial
karakteriserar lörfattarens berömvärda nit-
för sin vetenskap, äfvensom hur högt varde han
satte på den. "Djuiiäkarkonsten är en vetenskap",
skrifver han, "som endast kan inhemtas genom arbete,
i brist hvaraf ingen menniska skulle mäkta medelst
ett varde skapa någon duglig veterinär. Jag känner
detta af egen lång erfarenhet, efter att hafva
idkat detta studium sedan d. l Maj 1800 och finner
dock dagligen min ofullkomlighet. Deremot torde
det vara K. Kollegium bekant, att djurläkaren i
hast kan blifva användbar menniskoläkare, hvilket
utrönts genom veterinär-elevers anställning vid
cholera-sjukhusen de år hufvudstaden varit hemsökt
af denna landsplåga. Man hade då tillfälle so
dessa ega mod att åtaga sig en befattning, som det
funnits promoverade doktorer, hvilka skött densamma,
qvarsittande i sin täckvagn. Meuniskolakare åter
blifva sällan dugliga praktiska djurläkare. De egna
sig icke med nog allvar åt eu sådan befattning, för
att deruti blifva utmärkta, liksom ingen kan blifva
föravarlig ryttare, som ej från barndomen öfvat sig
i ridkonsten."

En enda tanke hos honom dominerade nu alla de öfriga
och utgjorde så tillsägandes hans sällskap dag och
natt, den nemligen, hvem skall blifva min efterträdare
i Stockholm ? Men knappt hann han göra sig denna
fråga förrän lika fort det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free