Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 2
föras under nyssnämnde art, rlimu den i åtskilliga hänsrendcu
afviker från bcskrifningarne, särdeles Arrhenii i dess
ßluno-graphia liuburum Suecia pag. 46—49, så alt den förtjenar
uptagas såsom en utmärkt varietet eller underart.
Ii. ii em or o nits- var. acuminatus : caule sterili procumbente
I. subcrecto, subtereli; foliorum ramealium præsertim
superiorum foliolis longe acuminalis, acumine integerrimo; sepalis
utrin-que canescentihus ovalis apice aculo parum produelo; peta I is
magnis calycem 2—4-plo superanlibus subrotuiidis retusis.
Habilat in nemorosis inter liub. frulicusnm L. Scaniæ in
Par. Oppmanna et Vånga variis locis (Borgström); Blekingiæ
Par. Ronneby in Karö et ad ripam orientalem lacus
Hcrslorps-sjö (L i n d b I o m).
Den sterila stjelken är ofta näslan alldeles upräll, blott
med loppen lutande, trind eller omärkligt kantig, föga pruinös,
glatt, mer eller mindre taggig; laggarne vid stjelkens basis
koniska, de öfriga med hoptryckt bas, alla raka, äfven de som
silla på grenarne, bladskaften, blaJens ryggnerv och i
blomvippan, ehuru dessa sednare ofta äro riktade nedåt, men högst
sällan klolika. De blombärande grenarne oftast böjda i zigzag;
bladen 5— 3-bladiga, de mellersta sidobladen och isynnerhet
udd-bladet med lång utdragen alldrles helbräddad spets; de öfversta
bladen ofta enkla uldragel äggrunda långt tillspetsade, liksom
de öfre sammansatta bladens uddblad mol basen "sammandragna
liksom från sidorne hoptryckta med rak (icke sned) något
tvärhuggen eller grundt hjerllik bas. Alla blader tunna, gröna, på
undra sidan blekaie och jemte bladskaften, de blombärande
grenarne och blomskaften mera ludna, stundom nästan gråaktiga.
Riaden äro i öfrigt, som Arrhenius beskrifver dem hos li.
ne mor., ojemnt djupt ofta nästan inskuret dubbel-sågade.
Blom-vippan utdragen, gles, vanligen med enkla blomstjelkar.
Blomfodret pä båda sidor hfiltgråll läUludcl; flikarne äggrunda med
korl spels; kronbladen hvila eller vid sjelfva ulsprickandel blekt
rosenröda, stora, näslan runda, med kanterna berörande öller
beläckaude hvarandra och med mycket koi t näslan omärklig
klo, skrynkliga, i kanten hårbräddade och oregelbundet
naggade, i spetsen intryckta eller urnupna.^
Denna form är vid första påseendet ganska olik Ii. neuior.
glabratus, sådan den i trakten af Bonneby förekommer; men
mellanformer ega rum, äfvensom sådana, hvilka genom de
särdeles på öfra delen af de blombärande stjelkarne och
blomskaften hopade fina taggarne närma sig Ii. nem. c. ferox Arrh.
Med R.frulirosus, bland hvilken jag alltid träffat denna
vexau-de, kan den ej förblandas; stjelken, bladen, inflorcscensen skilja
dem fullkomligt, all ej tala om de för li. fnit. och offinis
karakteristiska på yllre sidan gröna nästan glänsande foderflikarnc.
Ii. cassius och dess former skilja sig utom annat lätt genom de
stora bredt äggrunda foderllikarne, och i sjelfva verket synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
