Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
C. vesicaria dic/iroa. strået
är alnshögt, vif| basen uågot
böjdt, bladen afimalna märkbarare
till spets, honhängena äro ännu
mer eller mindre slaka, det nedra
nästan alllid lalande, antingen
hell och liàllet eller åtminstone
delvis mörkbrunt, skiftande af de
i kanten ocli spetsen hinnaktiga
fjällen, hvilka nå upp till
frögöin-niets spröt. Delta är betydligt
kortare, men ännu ganska tydligt
2-khifvet och småningom
utskjutande från det tydligt nerviga
frögömmet. Ilauhängcna oftast
2:ne.
sammanhang dermed iaktlages en allt mer och mer
framstående mörkare fiirg. Utan att minutiöst anteckna alla de
formnyanser som i delta hänseende varsehlifvas på skiljda
localer, kan man stadna vid den subalpina formen:
C. ampull. Itrunnescens:
sällan ölverstigande en alns höjd är
strået ganska Irulibigt, nedtill
beklädt af märkbarare rödaktiga fjäll;
bladen ljusare än vanligt ocli
kortare. Honaxen olLast kortare, det
nedersta sällan lutande men
alltid skaftadt, glänsande af en
ljusbrun färg, som i synnerhet efter
pressningen är märkbar, men
aldrig öfvergående till den mörklict
som hos pesicaria-formen.
Frö-gömmena mindre uppblåsta, med
färre ocli otydligare nerver, samt
kortare ocli mindre tvärt
uppskjutande spröt, hvars båda
länder sällan äro så frän hvarandra
utbüjda, soin på hufvudarten.
Hanaxen alltid 2:ne.
Namnet hos C. vesicariæ subalpina form antyder
till-räckligen huruledes fårgen kan variera från brun till grön,
men äfven under den sednare formen visar den sig
märkligt skiljd frun den ljusa, i gull dragande färg, som
karakteriserar den i skogstrakterna förekommande. Vi
skola längre ned närmare belysa detla förhållande och
dess orsaker, och fortsätta nu uppräknandet af de
bestämdare formförändringarne.
Nående öfver björkregionen, i hvars mer eller
mindre utbredda kärrmarker de båda förstnämnde
modifikationerna förekomma ulmärklast, inträder man på de
sterila , torra Ijell—fältens trådlösa område. Dels i
kanterna af de små vattensamlingar, som här i
fördjupningarne bildas, dels och ännu oftare på mera torra ställen
uppträda de båda hufvudarterna nu under andra drägter.
C. cesic. alpigena får ett
kortare men mera robust strå, vid
pass en fot högt, hetäckt af
breda, kölade, i spetsen tre-eggade
blad af stråets längd och neill ill
omgifvet af torra slidor. Honaxen
C. ampullacea borealis
öfverstiger sällan I1/, fots höjd, bladen
äro mycket styfva och trinda,
upprätta, honaxen ofla 3, det
nedersta skaftadt, alla upprätta, dr
öfversta trvckta inlill strået; fjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
