Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
merändels låg och förkrympt, som siillan här frukt*) och
hvars lif synes alltmer aflyna.
Den mest egendomliga hafsvegclationen har
vanligen slagit sig ned på mera lågländta, steniga eller
gräsrika stränder, af hvilka jag här vill framställa en allmän
bild. På de gräsbeväxta stränderna finner man ända ut i
vattnet: Scirpus glaucus, Sc. maritimus och llcleocharis
uniglumis; i vattenbrynet: Aira iollnica; längre upp
blandade om hvarandra: Juncus Gerardi, Plantago maritima,
Lepigonum salinum, Erythræa linearifolia, E. pulchella,
Trifolium repens, T. fragiferum, Carex Oederi och Agrostis
stolonifera. I’å några fu ställen färgas mattan röd af
Odon-tites littoralis. — De steniga stränderna deremot
utmärkas af: Elijmus arenarius och äfven här Aira bottnica,
Baldingera arundinacea, Sonchus arvensis var. littoralis,
Valeriana officinalis, Erysimum hieraciifolium, Veronica
maritima samt Potentillu replans och P. anserina, hvilka
begge sistnämnda vanligen bilda liksom en gränsskillnad
emellan stranden och Al-buskarne ofvanför. — På de
stränder, som utgöras af klipphällar, ser man här och der
i någon mossbädd Matricaria inodora var. salina, men för
öfrigt nästan endast några Lafvar ss: Parmelia cæsia, P.
cartilaginea, P. slygia och P. aquila, Umbilicaria vellea, U.
hyperborea, U. erosa och U. polyphylla samt Ramalina
scopulorum, merändels steril, endast på lodräta
klippväggar fruklificerande. Några lör trakten egna mossor finnas
ej utom Grimmia maritima, hvilken förekommer
sparsamt i bergsspringor nära hafsbrynet.
Ännu återstår alt beskrifva en egen slrandbildning,
ej observerad mer än på Ål ön och Nottarön, bestående
af fin sand, hvilken är så lös, att den, lik flygsand, yrar
upp kring buskar och träd, och sjunker, djupt undan
vandrarens fötter. Dessa torra sandfält äro till en del
sammanbundna af den i långa rader härs och tvärs
krypande Carex arenaria och de äro derjemte sparsamt
beväxta med Salsola Kali, Halianthus peploides och Lathijrut
*) Hen störstji Idegran, jag i denna trakt träffat, finnes på en
liolme vid Welinge. Denna hade eu höjd af nära 2 famnar ocli
lärer i tjenliga år sälta frukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
