- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1857 /
155

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iss

etarelöuen var så ringa, att Miiller icke kunde emottaga
platsen förr än det lyckats af Akademiens styrelse utverka
ii t honom ett personel t årligt anslag af ytterligare 300 R:dr
B:co samt fri bostad. Miiller tillträdde sin befattning som
Akademiens Örtegardsmästare 1852. och har sedan oafbrutet
den innerligaste harmoni och samverkan egt rum mellan
honom och pnefekten; ett förhallande, som ej är det vanliga
\id Europas botaniska trädgårdar. Muller anmärkte
träffande, att orsaken härtill ligger deruti, att ■pnefekten vill
vara trädgårdsmästare och denne botanist. Men i Upsala
eger en bestämd fördelning af göromålen dem emellan rum,
så att præfektens åliggande är och bör alltid vara, att
besörja hela correspondeusen med botaniska trädgardar,
inför-skrifva alla för trädgården behöfliga växter och frön,
redigera katalogen för fiöutbyte, bestämma växterna och upp"?
göra kluven för deras systematiska ordnande.
Trädgårds-mastar’ n deremot har att sköta trädgårdens hela ekonomi
och inventarier, leda allt arbete i densamma, uppdraga och
varda alla införskrivna frön och växter, insamla alla frön
såväl för trädgårdens eget behof samt för utbyte, samt.
katalogisera de i trädgården befintliga växter. 1 alla dessa sina
åligganden var Muller ständigt outtröttlig, och hafva under
hans tillsyn 4 stora, nu blomsterprydda väx ti and blifvit
upptagna. Men J/w/Ar egde derjemte vidsträckta botaniska
kunskaper; utom den Estetiska Botaniken intresserade han sig
isynnerhet för morfologiska och biologiska observationer,
samt i allmänhet för stora generella frågor, mindre för den
speciella botaniken. Med den ädlaste karakter, filantrop i
ordets vackraste bemärkelse, förenade han en ovanlig
liflighet, ott högt utbildadt estetiskt sinne, hvarom hans "Taflor
ur Naturlifvet" och flera smärre uppsatser vittna, och
poetiskt snille, (i förening med sin fru har ban utgifvit en
samling tyska poemer), hvaraf denna fruktbarhet på idéer, dem
ban aldrig hann fullkomligt utföra. Men måste förvånas
öfver hans rastlösa skriftställare verksamhet, som, ehuru en
trädgård af det omfång, som Upsalas, uteslutande kväfver
sin man, satte honom i stånd att icke blott i en mängd
svenska tidskrifter, utan äfven i Otto’s Garten-Zeitung, Regels
(xarten-Flora m. fl., författa talrika uppsatser, att ej nämna
de större, välkända arbeten i hortikultur, han på svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1857/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free