Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
finnas inga karakteren Ty skärmarna förefinnas hos
föröfrigt fullkomligt lika och tillsammans växande exemplar än
af axskaftens längd, bladlika, än korta svl- eller borst-lika,
ün alldeles inga; fjällen äro hos större exemplar fullt ut lika
uddspetsade och insvepande frukterna som hos C. stygia,
ocli på frukternas form kan lika litet som på stråts
kantighet äfven den min-ta olikhet upptäckas. Det enda, som
således återstår för alt skilja dessa från hvarandra, ür, utom
det tätare axet, en obetydlig grad mörkare fjäll och upptill
något litet strält strå, hvilket sednare dock enligt
beskrif-ningarna synes variera. För mig synes det derföre vara
klart, alt, såsom i Fr. Mant. 111. p. 141 och i Anders. Cyp.
p. 35 relän skett, dessa växter böra till en art förenas.
Vi öfvergå nu till de svara Carices distigmaticce, af
hvilka det hufvudsakligen är C. aquatilis och salina, som i
dessa trakter spela hufvud;ölerna genom de många
olikartade gestalter, i hvilka de uppträda. Min önskan hade
visserligen varit att vid detta tillfälle närmare kunna granska
tj o
den grupp-indel ning, som för o. v. vanligen användes, men
jag får dock uppskjuta detia, tilldess några hithörande
former ytterligare blifvit granskade i fria naturen. Jag vill
här blott påpeka nödvändigheten af att indraga gruppen
Aouatiles, såsom innefattande sinsemellan högst olika arter,
hvilka lämpligast torde på följande säl t fördelas, neml. C.
aquatilis (sensu lat.) till Salinæ för dess squamæ
tripliner-ves, C. liinula till ßigidæ för dess platta, genom torkning
något tillbakarullade blad och mörka fjäll, C. vulgaris till
Prolixæ för dess enkelnerviga fjäll och bladbärande slidor’
samt C. juncella, om hvars arträtt jag är fullt öfvertygad,
till Cæspitosæ för dess vid basen bladlösa slidor.
Habitu-ella karakterer bevisa äfven detsamma; så t. ex. påminner
C. atjuaiilis om C. halaphila, C. limula orn Större former af
G. rigida inferalpina, G. vulgaris om en småväxt G. acuia
och G. juncella så frappant om G. cæspitosa, alt jag länge
misstog den för den sednare. — Jag lemnar dock nu detta
ämne för att närmare granska de i Öst-Finmarken
anträffade arterna, dervid börjande med Carex aquatilis.
Jag måste då begynna med att bekänna min oförmåga
alt rätt kunna urskilja de arter och former, som i Fr. S.
Y. Sc. och Anders. Cvp. innefattas under denna art. Lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
