Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
nora, Cornicularia-slägtena, hvilka i några krymplingsformer
färga stenarne — vanligtvis en fin sandsten — grå, gula och
orange. En oansenlig Cynanchum slingrar sig knippvis emellan
buskarna och snärjer sig om benen, så att man med knif har
att göra sig lös från detta ogräs.
De lägre och få sluttningar, som ej äro odlade, intagas
till större delen af Bignonia stan.s, hvilken jultiden strör hela
omgifningen liksom med ett guldregn, och kallas gemenligen
"Christinas flowers". Dernäst är 2 slags Acacior de
allmännaste, den ena med gula blomsterbollar, den andra med
hvita; dennas frön brukas mycket för förfärdigande af
korgar, armband etc. Jatropha gossypifolia och Euphorbia
ti-thymaloides äro ock allmänna, liksom Aloë, och här och der
står en majestätisk gulblomstrig Agave, som trifves på de
mest heta och torra platser. Af de sparsamma träden ser
man, utom de uti det föregående omtalade, ett och annat
Ghiajacum med sin herrliga ved, som mycket är eftersökt för
de präktiga kol det ger, och derföre mera rart. Ett par arter
Cassia, Indigo fera, Crotalaria, Pancratium, den vackra
busken Poinciana pidcherrima m. fl. äro temligen allmänna här,
liksom en art Capparis med stora blommor. På sandhedar
trifvas två slag af Lantana och en taggig Acacia, hvilka
tillsammans föreställa våra enbuskar, och blandad med dem
ser man en gulblommig liten buske af Hudsonia och det
magra qvastriset Melochia tomentosa, som med sina gråa blad och
sparsamma lilasfärgade blommor ger platsen ett mycket torrt
utseende, men den vackra fastän illaluktande Vinca rosea i
stora röda grupper ger stället ett något mera omvexlande yttre.
På de mest för solen utsatta, nästan brunstekta sluttningarne
frodas en Melocactus, stor som de ansenligaste pumpor.
Närmare husen har man små kålgårdar, der man odlar Sorghum,
Mais, Hvit,kål, soin likväl aldrig "knyter sig" till stora
hufvuden, rödhetor, rofvor och rädisor samt sallad — mera
sällsynta äro morötter. — Spenat vill ej alls växa, men i
dess ställe brukas Phytolacca. Vidare har man Hibiscus
es-culentus af indifferent smak, Tomatoes (Sol. Lycopersicum med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
