Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
verket svårbestämd genom sin tunnhet, djupare naggsågning,
finare nervighet och rundaktiga form, samt hängena med de något
kortskaftade kapslarne & hastata. Bladen ega jemväl en matt
grön färg och äro vanligen ej glänsande ofvanpå, och grenarne
äro särdeles fina och utsträckta. Den förekommer dock
under tvenne former; hos den ena (närmare S. herbacea) äro
hängena knappt ~ tum långa, mycket smala, med glatta fjäll
och rödaktiga kapsler; hos den andra (närmare S. hastata)
äro de tjockare och nära dubbelt längre, fjällen trubbade
och liksom rostbrunt svedda i spetsen samt der försedda med
temligen långa hvita hår, kapslerna tjocka, grönaktiga
åtminstone mot basen, samt stiftet äfven ljust. Stora
exemplar från Skjaervöe hafva grenarne nära fotslånga, bladen
1-i- tum stora, hängena nära 2 tum långa! — Funnen i
Nordlanden (S. hyperborea Læstadius), Finmarken (Th. Fries
och Sommerfelt j:r), Lule Lappmark (Læstadius och
jag), Areskutan (Beurling), Skarffjället i Herjedalen
(Fri-stedt) samt åtskilliga fjäll i Norge. Deremot kan jag
svårligen från S. herbacea skilja Larssons S. sarmentacea från
Sölenfjeld.
Om den hastata reticuloides, som jag i Sal. Lapp.
p. 50 omnämner mig hafva funnit vid Kamajock i Lule
Lappmark, kar. jag nu ej yttra mig, då detta exemplar
sedandess förkommit. Möjligen var den från nyss beskrifna form
föga afvikande. Vid Kirkivara har jag samlat en annan form,
liknande S. hastata, men med rundade, nätådriga blad. Den
hade ingen fruktifikation.
47. S. herbacea L. och
48. S. polaris Wnbg. äro väl bekanta och anses i
allmänhet väl skilda. Dock förekomma former med
helbräddade blad och glatta kapsler, äfvensom med sågade blad och
ludna kapsler, hvilka förena dessa tvenne arter så, att de
genom dem synas sammanflyta. Vackra sviter af dessa har
Th. Fries samlat i Finmarken; andra har jag sett såväl
o
i Lule Lappmark, som från Areskutan och Dovre.
En annan form, tydligen intermediär mellan S. herbacea
och S. reticulata har jag i några exemplar samlat på Wäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
