Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Tvenne literatur-historiska fynd.
För kännedomen af Botanikens ståndpunkt hos oss
under I7:de seklet är detta arbete af största vigt och utmärker
sig genom empirisk naturundersökning högst fördelaktigt från
alla öfriga den spekulativt-skolastiska skolans alster under
nämnda sekel. Yi finna hos Franken ius hvarken dessa blott
spekulativa distinktioner eller denna tomma schematism utan
allt innehåll, som utgör de förras hela vishet. Märkvärdigt
är ock, att då dessa alltid utgå från och åberopa
Ari-stotelis auktoritet, nämnes han aldrig af Frank, hvilken
deremot öfverallt citerar Theophrastus, och att han
studerat honom grundligt, äfven på original-språket, bevittnas
deraf, att han på ett ställe fäster uppmärksamheten på en
corrumperad text. — Men att han föröfrigt måst följa sin tids
skolastiska method är lika naturligt, som att han måste ingå
i vissa dess grundåsigter. Således är definitionen i första
raden på en växt alldeles den samma, som hos öfriga
samtida med ringa förändringar förekommer, neml. Planta est
corpus compositum, perfectum, vegetante anima praeditum,
quod alitur, augetur, generatur; men då de öfriga sedan mest
sysselsatte sig med växternas själ och dess fakulteter,
nämner Frank sedermera icke ett ord om henne. Äfven det
andra samtidens herrskande sehibboleth, att nemligen plantan
är att betrakta som en inverterad menniska, upptages
omedelbart efter nämnde definition, men med den förnuftiga
anmärkningen: haec similitudo mutila est; non tamen plane
in-epta. Helt annorlunda låter det hos hans spekulerande
efterföljare, hos hvilka det läres, att växten som en inverterad
menniska måste stå på hufvudet och således roten
(växternas mun) måste vara dess öfre del, som filosoferna (uquirem
altius penetrantu) visat, ehuru trädgårdsmästare och annat
okunnigt folk anse den för den nedre.
Andra frågan är: Quomodo dividitur planta? Resp.
Du-pliciter, in id quod inträ solum est (radix) et quod extra
so-lum prominet (superficies). Derunder anmärkes, att Viscum,
Cuscuta, Lemna m. fl. icke hafva rot in. ra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
