Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de nordiska ekarna
65
Q. Robur * pedunculata blir ott stort träd med kraftig stam, som
vanligen på förhållandevis ringa höjd upplöses i grova, krokiga grenar.
Krona oregelbundet byggd, i profil ofta loberad. På de vanliga
kortskotten sitta bladen tätt hopade i toppen, varigenom intrycket av
oregelbundenhet ytterligare förstärkes. Blad i regel blott med några
mm långt skaft och omvänt triangulärt äggrund skiva med största
bredden nära toppen, kraftig mittnerv, varifrån starkare sidonerver,
lobalnerver. utgå till loberna och svagare, sinusnerver, till
inskärningarna. Loberna även på ett ocli samma blad mycket olika lill form
och storlek, vanligen 3- -t på var sida. Vid bladbasen å ömse sidor av
skaftet en öronlik flik. Bladundersida med redan för blotta ögat
framträdande, tät, anastomoserande nervatur, sällan alldeles glatt, i regel
med en fin, blott vid starkare förstoring synlig behåring, ej sällan även
enkla borsthår. Honhänge på 3—5 cm lång, tunn huvudaxel; ollon på
varje hänge 1—3 (sällan flera). Fruktskålar vida och grunda, deras
fjäll med vanligen gles behåring. Ollon gröna—grönbruna,
äggrunda-avlånga, som färska med tydlig, longitudinell, mörkare striering. i
toppen med 1—2 mm långt, kvarsittande stift; märken korta och breda,
framträdande som obetydliga lober.
Från den ovan givna beskrivningen gives naturligt nog åtskilliga
undantag. Beträffande stamformen skiljer man (Sernander 1926,
Sylvén 1946) sålunda på skaftek, som närmast motsvarar denna
beskrivning, och stångek, vilken mera liknar Q. petraea, i det kronan är
ansatt högt upp och stammen fortsätter långt upp mot toppen. Då
stångeken är den ur virkessynpunkt bästa typen, torde genom utgallring
av densamma en förskjutning i populationerna till skaftekens förmån
ha ägt rum.
Till beskrivningen skall fogas, att denna typ motsvarar »Quercus
Robur * pedunculata var. glabra» hos Schwarz (1937). Det är emellertid
ej riktigt alt angiva den som »slets kahlblältrig», tv fullt glatta blad
äro en stor sällsynthet. Q. *pedunculata har således i regel mycket fina,
enkla, något slingrande hår, kna]]pt synliga vid vanlig [uppförstoring
men tydliga vid något starkare (25—30 ggr). Dessa hår falla visserligen
till största delen av, då bladet blir äldre, men enstaka sådana bruka
kunna iakttagas även på gamla, om hösten fällda blad.
Quercus Robur "-pedunculata i. brevipedunculata (Lasch) Schwarz
(Q. pedunculata var. brevipes Heuff., Q. p. var. Pseudosessilis Schur.
Q. brevipes Kern., Q. intermedia Ber.) har korta, (0—)1—3 cm långa
frukthängen. Den förekommer här och var inom bela vårt område och
har i våra lierbarier och i litteratur mycket förväxlats med bastarden.
5 Botaniska Notiser 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
