Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
smärre uppsatser och meddelanden 180
del Saxifraga cermitt L. och Cerastium Edmondstonii (Wats.) Murb. & Ostf.
Samtliga torde här befinna sig över de förut i litteraturen angivna
höjdgrän-serna för Nordskandinavien: S. groenlandica och cerniia. Nissontjårro 1.677 111.
Du Rietz, Festschr. C.arl Schröter 1925: S. teniiis, .Nuorta[) Saulo 1.620 m,
Arwidsson, Acta Phytogeogr. Suecica /7:53. 1943; (.. Edmondstonii,
Kätok-tj;\kko 1.532 111. Tengwali.. Nat.wiss. Unters. Sarekgeb. 5:650. 1924.
Mclandrium angustifloriim har även anträffats pä 2 nya lokaler:
1) På en liten gruskulle c. 1.5 km S om SÖ änden av Apporjaure nära
nedre delen av den största jokken frän Kuåtot jåkkos nordsluttning, e. 800 111
ö.h. Jag såg c. 50 ex., som växte på kullens sydsida på grusig—stenig mark,
där den ± glesa vegetationen dominerades av Festuca ovina. I samma
samhälle växte för övrigt bl.a. Poa glaaca. Draba nivalis, Saxifraga nivalis och
Astragalus alpinas. Kullens topp intogs av en vindblotta med vacker
Dryas-hed. där det bl.a. växte Carex rupcstris, Minuartia riibclla, Silene aemilia,
Thalictrum alpinum, Saxifraga oppositifolia, Potenlilla nivea s. str.. Dryas
octopetala, Astragalus alpinas, Rhododendron lapponicum. Cassiope tetragona,
Vaccinium idiginosum. Diapensia lapponica.
2) C. 3 km ÖSÖ om föregående lokal. 0,5 km ovan mynningen i
Pigga-luobbal av den största jokken från dalen Ö 0111 Kuåtotjåkko, c. 780 111 ö.h.
På det rätt breda bälte av sand och grus omkring jokken, vilket genom
var-flodernas erosion hälles fritt från sluten vegetation, växte Mclandrium
angusti-florum ymnigt tillsammans bl.a. Equisetum variegatum. Poa arctica, Festuca
ovina. C.erastium Edmondstonii, Sagina intermedia, Minuartia rabelia.
Mclandrium apetalum och Papaver radieatum ssp. hyperboreum (jfr ovan!).
Mclandrium angustiflorum har i Sverige tidigare varit känd endast från
ett fatal lokaler i Torneträsk-områdets V del. Den synes för sin trivsel fordra
en något snöskyddad, kalkhaltig och grusig mark. där vegetationen ej är
sluten. Den tycks sålunda ej tala nämnvärd konkurrens. Dess naturliga
ståndorter synas dels vara uppfrysnings- och jordflytningsmarker i nedre regio
alpina, dels älvbräddar och liknande i nedre regio alpina—regio subalpina,
där genom vattnets eroderande verkan vegetationen hindras att sluta sig. På
lokaler av den förra typen har den utom på den första av de härovan
beskrivna fyndorterna anträffats på Xjulja och. enligt exemplar i Riksmuseets
herbarium, pä Tsisasinjaskatjakko (leg. Sten Selander 1906) och
Kårsonjuonje (leg. Joh. K. Stawe 1913: detta torde vara den sydligaste hittills kända
skandinaviska fyndorten). På ståndorter a\ den senare typen förekommer
arten bl.a. på den andra av de ovan beskrivna lokalerna, vid Abiskojokks
mynning, i Nissonjokks flodbädd strax ovan dess inflöde i Abiskojokk, samt
på de båda norska förekomsterna vid Alta och Nordreisa. Dessutom uppträder
den i Abisko-trakten rikligt på en del kulturskapade ståndorter av liknande
typ. t.ex. järnvägsbanken och några vägskärningar. Enligt traditionell
uppfattning betraktas lokaler av den förra typen som primärlokaler . medan den
senare typen betraktas som »sekundärlokaler . dit arten antas ha spritts från
högre belägna primärlokaler . och där den endast anses förekomma mera
tillfälligt. Förekomsterna pä flodbäddar och liknande i trakten av Abisko
utgöra måhända sekundärlokaler till X jul ja-förekomsten (Lagerberg 1911),
men de båda norska förekomsterna kunna knappast vara sekundärlokaler ,
då arten här endast tycks förekomma i själva flodbädden (jfr Dahl 1934).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
