Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385 smärke uppsatser och meddelanden
Nya skånska Leersia-Iokaler.
I Botaniska Notiser, häfte 2, av ar 1912 har Asta Lundh lämnat en
sammanställning över dittills kända förekomster av Le er sia oryzoides Svv. i Skåne.
1 slutraderna antyder hon, att da inventeringen av Skånes flora en gång
slutförts, kommer säkerligen kartan över Lccr.sfo-Iokalerna att uppvisa ett annat
utseende, varvid hon väl närmast utgick ifrån, att arten på grund av sin sena
eller ofta ofullständiga blomning gärna undgår uppmärksamheten.
Jag kan här nedan bidraga med ett par Leersia-\okn\ev. som såvitt jag
vet hittills icke varit kända.
Den 27 september i år företog jag tillsammans med Civilingenjör Joiin
Hallberg en exkursion till V. Sorrödssjön i Riseberga socken i NV Skåne
i syfte att närmare undersöka höstfloran i denna sjö. Vi funno da på v.
stranden ca 300 m n Harthus flera stora bestånd av Leersia, i allt säkerligen över
100-talet individ. Pa grund av den ihållande torkan låg en bred rand av
sjöbottnen blottad och Leersia växte här strax utanför den normala strandlinjen,
bland ruggar av Bidens-arler. Endast ett fåtal individ hade utvecklade vippor.
Vid en senare på dagen gjord avstickare titi Ö. Sorrödssjön funno vi även
där Leersia växande på den ö. stranden i själva vattenlinjen nedanför Sjövik.
Den 30 september fann jag på n. sidan av den s.k. Ljungby Damm,
belägen i Ljungbyheds municipalsamhälle, tvenne individ av Leersia växande
på den gyttjiga stranden. Da jag under flera ar haft vegetationen i och
omkring denna damm under kontinuerlig observation, är jag säker pa att Leersia
icke tidigare funnits där. varför det är att förmoda, att den ditförts genom fåglar.
Innan denna artikel avslutas, vill jag nämna ännu några ord om
vegetationen i V. Sorrödssjön. Genom massforekomsten där av Najas flexilis och
Potamogeton rutilas är den redan en av vart lands märkligaste sjöar ur
botanisk synpunkt, och den övriga där förekommande vegetationen jävar icke
positionen, t Botaniska Notiser, häfte 1 av årgång 1943 har Sigvard
Lii.lie-roth lämnat en uttömmande redogörelse av sjöns växtlighet, och vad som här
säges, avser endast att komplettera l,:s uppsats. Under den ovannämnda
exkursionen den 27 september funno vi på den uttorkade sjöbottnen särskilt vid v.
och n.v. stranden en utomordentligt rik vegetation, varav som särskilt
intressant kan framhållas de jätteformer, som en del i vanliga fall mycket småvuxna
arter uppvisade. Scirpus setaceus ståtade sålunda med formliga ruggar a\ upp
lill 15 cm höjd. Denna art iir ny för området. Tiltaea aquatica, som av
I.ili.ie-roth uppgavs endast för n.ö. sidan, visade sig förekomma även på n.v. ocli
n. sidan, där den fullständigt täckte stora områden. Individen voro myckel
storvuxna och rikt förgrenade. Pilularia globulifera fanns relativt rikligt även
pa den v. och n.v. sidan av sjön.
Trakten kring Sorrödssjöarna och Riseberga socken överhuvud torde
botaniskt ännu vara föga undersökta — inventeringen har ännu icke hunnit
hit — men rymmer säkert i många avseenden en intressant flora. Jag vill i
detta sammanhang endast framhålla den rika förekomsten inom socknen av
Genista pilosa, som pä Ljungby och Bonarps hedar ävensom kring Riseberga
faktiskt är en karaktärsväxt. Genista germanica lär även vara funnen vid
Riseberga.
Höganäs den 10.11.1947. Helge Rickmax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
