- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
194

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194 • Guayaquil.

Vid den ransakning, som i Guayaquil anställdes med de
gripna fribytarne, upplystes det, att de vid Charles-Island,
redan före "George Rowlands" ankomst dit, hade bemäktigat sig
en amerikansk skonert, som kom från kusten af Mexiko och
hade mycket penningar ombord. Besättningen hade blifvit
nedhuggen till sista man och fartyget sänkt. Peacocks berättelse,
rörande de uppträden som egt rum på den amerikanska
lival-fiskfångaren samt på Chatam-Island, befans vara sanningsenlig,
blott med den skilnaden, att den person, som han förmodat
vara kommendant på ön, var en för några politiska förseelser
dit förvisad general, vid namn Monte, samt att den qvinna,
hvilken han trott vara hans dotter, ej var det, utan hustru till
en på ön bosatt fiskare. — Vid Tumbez hade banditerna vid
stranden råkat på en qvinna med hennes unga dotter, hvilka
begge två blefvo först våldtagna och sedan mördade. Förut
hade Brione och Huncho begått nästan alla tänkbara brott,
för hvilka nu en gräns blifvit satt; ty redan d. 29 Mars blefvo
begge dessa skurkar tillika med fyra af deras mest
komprometterade medbrottsliga skjutna i Guayaquil. Ett par af våra
officerare, som åtföljt prisen upp till staden, voro närvarande vid
exekutionen. Fribytarne gingo sin död till mötes mød ett lugn,
som man, om de icke varit sådana lijertlösa missdådare,
ovilkorligen måst beundra. Huncho utdelade bland soldaterna litet
penningar, som han ännu hade i behåll, och stod just i
begrepp att förära en af dem ett par tärningar, då ban plötsligt
besinnade sig och med orden: "Måhända man äfven i helvetet
spelar tärning; clet är derföre så godt att jag gömmer dessa11,
stoppade dem åter i sin ficka. Ett stort antal menniskor, och
bland dem äfven många damer, hade infunnit sig att åskåda
afrättningen, hvilken professor N. J. Andersson skildrar på
följande sätt: "Enhvar af delinqventerna beledsagades af tvenne
munkar, som i sista stunden talade religionens språk till dem. De
inmarscherade efter hvarandra, klädda i hvita, med eldflammor
rödbestänkta skjortor och röda mössor. De bakbundos vid
pålar, och en bindel sattes för deras ögon. En afdelning
soldater placerades framför dem, med gevären på en allis afstånd,
och man gaf fyr. Hufvudman nen, Brione, en reslig och
kraftfull gestalt, föll genast med hjernan utslagen på marken.
Tvenne negrer voro mera seglifvade, och på en behöfde man
afskjuta fem skott innan lifvet flydde. Liken qvarblefvo seder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free