Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Triest.
671
voro: att konungen i Danmark och Carl XII:s svåger, hertigen
af Holstein, sattes på en alldeles jemnlik fot till hvarandra i
afseende på hertigdömet Holstein, hvilket de gemensamt
innehade; att ingendera, utom i trängande nödfall, skulle få hålla
större krigshär än 6,000 man; att hertigen skulle ega
rättighet att under vissa vilkor taga främmande trupper i sin sold;
samt att på ingendera sidan några fästningar skulle få
anläggas för nära till gränsen eller de allmänna landsvägarne.
Danska konungen lofvade att från Christianspris ej tillfoga
hertigens område någon skada, samt förpligtade sig att, såsom
skadestånd för det förutgångna anfallet, till messan i Kiel år
1701 betala 260,000 rdr; ändtligen bilades äfven åtskilliga
andra smärre tvistigheter. Dessutom förband sig danska
konungen uttryckligen, att hvarken för hvad hittills förefallit, eller
under hvilken annan förevändning som helst, företaga något
emot konungen i Sverige och de öfriga bundsförvandterna, eller
på minsta vis understödja deras fiender, hvaremot holsteinska
hertigen åtog sig i en separat-artikel att förmå svenskarne till
att skyndsamt lemna Seland. Holstein utrymdes genast,
flottorna vände hem och redan de första dagarne af September
fans ingen svensk soldat mera qvar på Seland; men så snart
den hotande faran var förbi, sökte danska hofvet allehanda
undanflykter, för att lemna fredsvilkoren ouppfyllda. Den
bestämda ersättningssumman utbetaltes icke, och rustningar
företogos, tvärtemot fredstraktatens innehåll, till polska konungens
understöd.
Trier. Nordmännen, som så hårdt hemsökte Frankrike,
gingo äfven år 881 uppefter Mosel-floden, förstörde staden Trier
och framträngde ända till Metz. Walo, biskop i sistnämnda
stad, erkebiskop Bertulf i Trier och en grefve Adelhard
samlade en härsmakt, men nordmännen slogo dem.
Triest i Österrike. Den store bildhuggaren Bengt Erland
Fogelberg återsåg fosterjorden för andra och sista gången år
1854. Men han hade icke dröjt länge här, förr än han
började längta tillbaka till Italien, till sina lugna studier och
arbeten derstädes, till den konstnärskrets, utaf hvilken han der
var omgifven och så högt värderad. "Jag kan ej lefva mer i
Norden, Italiens luft har skämt bort mig", yttrade ban, och d.
24 Nov. 1854 anträdde han återresan till sitt konstnärliga hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
