Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 28. Ludvig den XIV, konung icke längre blott till namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
- Jag trodde, att eders majestät i morse förklarat sig ej
mera vilja ha någon konselj.
- Ja, det förklarade jag.
- Då täcktes eders majestät själv och alldeles ensam läsa
sina brev, i synnerhet dem, som komma från England;
jag-håller särskilt på denna punkt,
- Min herre, ni skall få denna brevväxling och göra mig
reda därför.
- Nu, sire, vad får jag göra vid finanserna?
- Ni skall göra allt, vad herr Fouquet icke gör.
- Det var just det, varom jag anhöll hos eders majestät.
Tack, sire! Jag går nu lugn.
Efter dessa ord avlägsnade han sig också verkligen. Ludvig
såg efter honom. Colbert var ännu icke hundra steg från
Louvren, då konungen erhöll en kurir från England. Sedan
han betraktat och undersökt omslaget, bröt han hastigt
depeschen och fann först ett brev från konung Karl II. Den
engelske fursten skrev följande till sin kunglige broder:
"Eders majestät måtte vara mycket orolig över herr
kardinal Mazarins sjukdom, men övermåttet av faran kan blott
vara eders majestät till nytta. Kardinalen är övergiven av
sin läkare. Jag tackar för det ynnestfulla svar, ni meddelat
på min framställning i avseende på min syster, lady
Henriette Stuart; om åtta dagar avreser prinsessan med sin
hovstat till Paris.
Det är mig ljuvt att erkänna den broderliga vänskap ni
visat mig och att därför med ännu större skäl kalla eder min
broder. Det är mig framför allt ljuvt att kunna övertyga
eders majestät, hur ivrigt jag sysselsätter mig med vad som
kan behaga eder. Ni låter i tysthet befästa Belle-Isle-en-mer.
Däri gör ni orätt. Vi få aldrig krig med varandra. Denna
åtgärd oroar mig ej, den blott bedrövar mig ... ni utgiver
där edra millioner utan minsta nytta; säg edra ministrar det
och var övertygad, att min polis är väl underrättad; visa mig
vid förefallande tillfälle samma återtjänst, min bror."
Konungen ringde häftigt, och hans kammartjänare inträdde.
- Herr Colbert lämnade mig nyss och kan icke vara långt
borta. Kalla hit honom! ropade han.
Kammartjänaren gick att verkställa befallningen, men
konungen hejdade honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
