- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
327

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 43. Ludvig XIV finner La Valliére ej värdig Bragelonne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

327

ung, obekant flicka; det skulle väcka avundsjuka bland min
adel.
Atos bugade sig och svarade ej.

- Var detta allt, vad ni ämnade begära av mig? tillade
Ludvig XIV.

- Ja, allt, sire, och jag tar nu avsked av eders majestät.
Men skall jag underrätta Raoul?

- Nej, spar eder den mödan, spar eder det obehaget Säg
endast vicomten, att jag i morgon vid min lever skall tala
med honom, och i afton, greve, deltar ni i mitt spelparti.

- Jag är resklädd, sire.

- Jag hoppas, den dag skall komma, då ni ej mera lämnar
mig. Innan kort, greve, skall mornarkien inrättas på den
fot, att den erbjuder en värdig gästfrihet åt män av eder
förtjänst.

- Sire, allenast en konung är stor i sina undersåtars
hjärta, så är palatset han bebor av föga vikt, emedan han
dyrkas i ett tempel.

Då Atos yttrade dessa ord, lämnade han kabinettet och
begav sig åter till Bragelonne, som väntade på honom.

- Nå väl, herr greve? sade den unge mannen.

- Raoul, konungen är mycket god mot oss, kanske ej på
det sätt ni tror, men han är i alla fall god och ädelmodig
mot vår familj.

- Herr greve, ni har en ledsam underrättelse att meddela
mig? yttrade den unge mannen bleknande.

- Konungen skall i morgon bittida själv säga eder, att det
icke är en ledsam underrättelse.

- Men i alla fall, herr greve, konungen har ej
underskrivit?

- Konungen vill själv upprätta edert äktenskapskontrakt,
Raoul, och han vill göra det så vidlyftigt, att han nu ej har
tid därtill. Misstro eder otålighet snarare än konungens goda
vilja.

Raoul stod betagen av en dyster häpnad, bestört, emedan
han kände grevens öppenhjärtlighet och med detsamma hans
klokhet.

- Ni följer mig icke hem? sade Atos.

- Jo, förlåt, herr greve, jag följer eder, stammade han och
gick med Atos utför trappan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free