Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Napoleon. En kadetts äfventyr - Intagningsexamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kadetten lydde tillsägelsen, mäkta belåten med det
slipade sätt, på hvilket han dragit sig ur knipan. Men
denna belåtenhet skulle dock blifva af föga varaktighet,
tack vare den varma känsla för rättvisan och det
afgjorda hat för all otacksamhet och låghet, som alltid
finnes hos ungdomen. Några yngre kadetter, som
befunnit sig i slottsförstugan, under det ofvanbeskrifna
händelse timade, hade nämligen sett och åhört, huru
allting tillgått, och skyndade genast in i klasserna att
för ordningsmännen eller primarierna, som de kallades,
berätta, huru svekfullt deras kamrat burit sig åt mot
den nykomne, hvars vackra handlingssätt de aldrig nog
kunde beprisa. Följden af denna rapport blef, att
äldste prirnarien i andra klassen, hvari den anklagade
befann sig, upptog sin näsduk och ropade: »Har någon
två sexstyfrar att lämna mig på en liten stund?»
Vid ordet »sexstyfrar» blef en dödstystnad i hela
klassen. Det innebar mycket, som vi snart skola få se,
och det finnes troligen ännu mången f. d. kadett, som
ryser vid minnet af denna lilla summa i hårdt mynt.
En liten rödblommig och kvickögd gosse skyndade
att lämna de äskade slantarna åt primarien, just som
den anklagade inträdde.
»Kom hit, Skinfaxe!» (den rödhåriges öknamn),
sade primarien. »Du har nu återigen visat dig vara
en falsk fähund, om det är sant, hvad småpojkarna
här hafva berättat mig. Men du, som alla andra
skälmar, har naturligtvis rättighet att andraga, hvad du
möjligen kan hafva till ditt försvar. Blir du återigen
öfverbevisad, så vankas det klass-smörj.»
Ett kort förhör anställdes nu, och då Skinfaxe
icke vågade neka mot så många vittnens
sammanstämmande utsaga, försökte han endast att undskylla sig
med den erhållna hotelsen om relegation, hvilken han
mer än någon annan hade att frukta, emedan han redan
öfver tillåten tid varit i samma klass.
»Att du icke bekände på dig själf, kan gillas», sade
primarien, »men att du ljög på pojken, som visat ett
sådant vackert kamratskap, var så mycket uslare, då du
icke behöfde det, emedan han redan tagit hela ansvaret
på sig. Därför, ned på bänken med dig! Eller hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
