Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En löjtnants händelser - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kinden lutad mot Hjalmars bröst, för honom
yppade sin varma kärlek, som redan vaknat i det lilla
eländiga rummet på gästgifvaregården. Hon hade
sedan alltid burit hans bild i sitt hjärta, och då fadern
under sitt besök i Paris hösten förut aflockat henne
hemligheten och gifvit henne icke otydliga vinkar om,
att hennes dröm lätt kunde blifva verklighet, hade
hon börjat att älska honom på fullt allvar. Däraf den
ofrivilliga åtbörden med handens läggande på hjärtat
under fönsterexpositionen, som var ett påhitt af fadern,
hvilken önskade att göra Hjalmar litet småkär på
förhand, innan alla hemligheterna yppades.
Att på dessa ljufva bekännelser följde en mängd
kyssar, glädjesuckar, korta utrop o. s. v., förstås af sig
själft, och de lyckliga älskandes sinnen måste visst
härvid rymt sin kos, ty de hvarken hörde eller sågo, huru
herr Franck vid sin makas arm sakta inträdde och
gladt leende betraktade den sköna gruppen. Slutligen
kom Karolina att rikta sin af lycksalighet strålande
blick åt det håll, där spejarna stodo, och med ett lätt
utrop flög den blyga jungfrun upp mot sin mor och
gömde sin brinnande kind mot hennes barm. Men
fadern fattade henne om den smärta midjan, förde henne
med sakta våld mot Hjalmar och lade välsignande
deras händer tillsamman. Och så vardt vår hjälte
ändtligen förlofvad.
Mot hösten anträdde herr Franck, som med rätta
ansåg resor vara af de förträffligaste bildningsmedel för
unga sinnen, öppna för det sköna, en resa till Italien,
hvarest de skulle öfvervintra och sedan påföljande vår
taga hemvägen öfver Milano, Wien, Dresden och Berlin.
Att beskifva de älskandes lycksaliga drömmar under
Hesperiens klara himmel, ligger långt utom min
förmåga. Visst är Italien skönt i hvarje människas ögon,
men huru mycket skönare måtte det dock ej hafva
varit i Hjalmars, som vid en afgudad skönhets arm fick
beskåda alla dess gudaskönheter. Ja, jag tycker mig
just se honom, huruledes med den älskvärda Karolina,
»Själf en paradisisk vår
I vårens sköna paradis han går.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
