Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
allt hvad som kan förråda honom, då han vill agera
dräng.»
Rutschenhjelm sänkte sitt öga för den främmandes
pröfvande blick och stod ett ögonblick slagen, men
därefter sade han: »Min herre! som jag förmodar, att
ni är officer, vill jag icke söka att göra några
undanflykter, utan jag erkänner öppet, att er gissning icke är
felaktig, ehuru jag icke kan inse med hvad rättighet
ni framställer edra frågor.»
»Jag har större rättighet därtill, än ni ens kan
ana. Hade jag icke i går afton sett, att ni kan
förhålla er som det anstår en bra karl, skulle jag utan
omsvep straffat er, för det ni seglar under falsk flagg.
Men jag har nu fattat en förmånligare tanke om er,
och då jag medger, att äfven ni gissat rätt, då ni
anser mig vara officer, frågar jag er på er parole, hvad
meningen varit med denna förklädnad?»
Rutschenhjelm betänkte sig ett ögonblick, därefter
svarade han: »Ni talar ur något hög ton, min herre,
men på det ni icke må tro, att ett falskt hjärta
klappar under min falska rock, vill jag svara er uppriktigt,
som det höfves en militär, och vi kunna sedan, om
ni önskar, afgöra resten. Vet då, att jag händelsevis
fick se denna sköna flicka på en ångbåt och att
hennes strålande blick genast gjorde på mig det mäktigaste
intryck. Det tycktes mig i ögonblicket, som om hela
mitt Öde vore fästadt uteslutande vid henne genom
någon* outgrundlig sympati. Jag kunde icke lösslita mig
från hennes anblick, och då jag nu händelsevis hörde,
att brukspatronen behöfde en kusk, föll jag på den
idéen (jag medger, att den var dåraktig), att själf,
förklädd, erbjuda mig därtill för att få vara nära den
tjusande varelsen. Förblindad af detta hopp, glömde
jag för ögonblicket alla de obehagligheter, som
naturligtvis skulle uppstå af mitt förhastande. Hvad som
var så lätt att förutse har inträffat,, och jag har nu
ingenting vidare att tillägga, utom det, att jag, vid Gud,
icke haft någon elak afsikt med hela tillställningen.
Jag vill genast upptäcka mig för brukspatronen, som må
döma mig, huru han behagar, och sedan, min herre,
sedan har jag också några frågor att göra er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
