Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
som det tycktes vara förhållandet med "alla fullväxta
här på^major Torssons egendom Tmdvang.
Det rådde ett högst märkvärdigt kärleksförhållande
emellan majoren och negern. Det kunde icke förliknas
vid något vanligt sådant af tillgifvenhet, vördnad,
tacksamhet och andra ädla känslor, som hedra
människosjälen. Det var - om det tillätes att så säga - en
blandning af faderns och barnets och hundens och
husbondens. Också hade denna kärlek redan ofta visat
sig »starkare än döden». Men därom få vi nog
upplysning i sinom tid och återvända nu till berättelsen.
Sedan Balder efter erhållen välsignelse af majoren,
hvilken han kallade fader, rest sig upp, sade gubben
fryntligt:
»Och nu, mina små gossar, skulle jag bjuda er
ett glas, om jag icke visste, att I gjort er till en helig
föresats att aldrig förtära annan dryck än vatten och
öl - hvilket, i förbigående sagdt, är förbannadt klokt
gjordt af er. Likaledes skulle jag be er sitta ned, om
jag ej äfven visste, att I boren kunna vara trötta efter
denna varma dags stränga arbete, och således längten
till edra gummor och hvilan. God natt därför och
låtom oss gubbar få »supa i frid i denna här världens
ondsko och strid», som min gamle vän Bellman sjöng
på sin tid! God natt! vi träffas tidigt i morgon.»
»God natt, mina söner!» nickade Tor i sin ordning.
Frej, Öder och Brage marscherade leende ut, men
då Balder syntes dröja, sade majoren:
»Ja, det är sant, Balder, jag har skaffat dig en
son, då du icke själf vill skaffa dig en sådan.»
»Jag tackar min far för detta, liksom för allt
annat», svarade negern skrattande. »Jag har redan
sett honom, det är en präktig pojke; men far må tro,
att han blef duktigt rädd för mig. Men då han såg,
att jag kysste min vackra Nanna och fick veta, att jag
var Gefions far, repade han mod och tycktes endast
förundra sig öfver, att Nanna icke blifvit svart om
läpparna, hi! hi!»
»G-å nu och lägg dig, din Pratmakare, och bed
Nanna, att jag till kvällen får af den rökta laxen, som
jag hade med mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
