- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Tredje delen /
226

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En familj på landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Och nu säga vi äfven vår amerikanare »god natt»
och afvakta påföljande morgon, då vi skola bereda
läsaren nöjet att afhöra det på samma gång svåraste och
plattaste i världen, nämligen ett frieri.

Såsom driftig och outtröttlig landtbrukare, hade
kapten Helge varit på benen alltsedan klockan fyra på
morgonen för att styra och ställa med dagens arbete.
Vid sjutiden återkom han från ägorna och inträdde i
sitt arbetsrum, som för närvarande innehades af den
förälskade fänriken. Till sin förundran fann han denne
redan fullkomligt klädd, fin och nyrakad, men alldeles
förskräckligt blek.

»God morgon! god morgon!» hälsade kaptenen med
sin muntra, manliga stämma och rned ett visst
skälm-aktigt uttryck kring munnen: »redan uppe? och fiffig
sedan af tusan böflar! Men hvad är det som fattas?
Fänriken ser ju ut som en sillmjölke i synen! Sömnen
måste bestämdt hafva varit orolig?»

»Jag kan . . . icke . . . neka ...» stammade fänriken,
förlägen.

»Ledsamt, mycket ledsamt, att detta skulle hända
just här, herr fänrik! Kanhända att det var bäddens
fel...»

»Ingalunda, herr kapten», suckade fänriken,
blodröd i ansiktet, »men . . . men ...»

»Hvad för men, kära Karl s var d? Han ser ju
alldeles för bedrörlig ut.»

»Ja, hur fan kan jag väl annat, bästa kapten!»
ropade plötsligen fänriken, som i grunden var en
munter och hjärteglad ture, lika uppriktig till sitt väsen som
redbar till sin karakter, »det må gå hur som helst,
men sjunga ut måste jag, om jag icke skall kväfvas.
Se, herr kapten, det är så ställdt med mig, att jag vill
gifta mig, annars dör jag ...»

»Gärna för mig, nämligen giftas förstås! Men hvad
angår detta egentligen mig, om jag törs fråga?» sade
kaptenen med en icke illa låtsad likgiltighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free