Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
tingar, men min onkel har genom sitt sträfva sätt gjort
dem till sina fiender. Dessutom består största delen
af min onkels förmögenhet i fideikornmisser, och han,
han, den beklagansvärde, är ende sonen. Ni förstår
mig . . . Nej, nej, mitt beslut är fattadt, och jag litar i
detta fall på ingen, ingen mera än på mig själf. . .»
Liksom utmattad af öfveransträngning nedsjönk
hon nu i soffan. Jag hade aldrig föreställt mig, att
det kunnat finnas så mycken fasthet och beslutsamhet
hos en eljes så vek och känslig varelse, och då jag
vid närmare eftersinnande insåg, att hennes uppträdande
i denna hjärtskakande dram hade-största sannolikheten
för sig att bringa händelserna till en önskvärdare
utgång, sökte jag efter bästa förmåga att styrka henne i
det fattade beslutet.
Efter en orolig sömn, hvarunder den olycklige
Straff, eller rättare Rodrik P., jämte den bleka, lidande
Emilie, ofta i drömmen föresväfvat mig, vaknade jag
tämligen sent och erhöll nu genom min inträdande
fanjunkare den bedröfliga nyheten, att konungen,,
begagnande det ypperliga slädföret, hade med vanlig
njutningslystnad redan i dagningen begifvit sig till
Gripsholm, dit åtföljd af en del af sitt hof kapell jämte sina
bästa sångare, sångerskor och smekungar.
Ett synnerligt olycksöde tycktes således hvila öfver
alla tillgöranden för den lifdömdes räddning.
Så snart jag hunnit kläda mig, skyndade jag till
friherrinnan B:s boning, men möttes där af den
underrättelsen, att friherrinnan och fröken Emilie nyss förut
rest till Gripsholm. Lugnad häraf, och beundrande
ihärdigheten hos den svaga, sjukliga, men uppoffrande
kvinnan, begaf jag mig åter till mitt hem, där dagen
förflöt under stigande oro för Rodriks öde. Vägen var
lång, skjutshästar svåra att erhålla, och på mindre än
14 å 18 timmar var det, äfven i lyckligaste fall, icke
att vänta något svar. Dagen därpå, kl. 10 f. m., skulle
fången arkebuseras. Enligt dennes begäran hade
jag-utsett nio af de bästa skarpskyttar, som funnos inom
regementet och uppmanat dern att göra sitt bästa,
hvilket de lofvat, dock under harmfull rörelse, hvarvid
äfven läto höra sig knota.nde utlåtelser om grefve T. .. .,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
