Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förläggarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
hos den beryktade herr Schnabel, som i början visade
sig döf för alla våra böner, sedan han fått veta, att
äfven jag var en »kongl, sekter».
»Jack man icke kunne fersträcke en kunklik
sik-tirere mit ein stiber», sade mannen, »jack på de
kunk-like siktirere alltid verloren habe. Unmöklick, mine
herrer, ganz unmöklick! Kan dock icke begjäre, att
jack mine penger man skall schänke bort. Unmöklick!»
I högsta grad retad af den gamle syndarens föga
smickrande tankar om den tjänstemannaklass, jag
tillhörde, ville jag på ögonblicket aflägsna mig, men
hejdades af min vän, som genom en långlig vana lärt
sig att umgås med dessa fattige mäns förfärligaste
fiender. Han började prata om löneförhöjning, om
snar befordran för oss båda, om ett arf, som jag hade
att vänta från Skåne, om en rik morbror, som han
själf hade i Amerika, m. fl. kolossala lögner, hvilka
han förde till torgs med en så förvånande säkerhet, att
den långnosige israeliten, om han än icke trodde en
fjärdedel däraf, dock började att spänna upp öronen,
förledd af det omotståndliga begäret efter vinning.
Efter ytterligare underhandlingar lyckades det oss också
att, mot en skuldsedel på 200 r:dr b:ko, erhålla 120
r:dr s. m. på tre månader, hvarefter vi skyndade på
dörren, min vän stolt och segerglad, jag däremot slagen
och förödmjukad.
»Nu ska’ här rumlas l» utropade min vän; eller
snarare min Akitofel, så snart vi ur procentarens
ohyggliga näste hunnit ut på gatan. »Hvad säger du om
en hyrvagn och en liten rutsch ut till
Stallmästaregården? En ny jungfru lärer hafva kommit dit ifrån
Bleking - ett riktigt mönster af skönhet, efter hvad
jag försport , . ,»
Missnöjd med mig själf och hela världen, som
jag hade stora skäl att vara, längtade jag efter någon
förströelse för att skingra mina sorgsna tankar, hvarför
jag ock utan vidare uppmaningar följde Akitofels råd,
och vi begåfvo OBS till hyrkuskverket vid
Riddarhusgården.
Aftonen var ruskig och mörk, som jag redan sagt,
men alldenstund det var så kalladt polismånsken be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
