Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136
himmelska ögon, äfven han lyckades att vinna
genkärlek, hvilken han ock är så värdig genom sina dygder
och sitt snille. Så länge jag äger något af detta lifvets
goda, är äfven han däraf i besittning, och dessutom
har han, genom ett i dessa dagar skedt dödsfall, af mig
erhållit ett af de förnämsta pastoraten i stiftet; vi
komma att lefva som grannar, och när då svärfar
kommer till oss, hvilket leben det skall bli! . . .»
Och härvid omfamnade båda den gode patronen,
som med tårar i ögonen utropade: »Ja, ja, smek mig
nu, era förklädda ulfvar, som ett, tu, tre och midt
under min näsa, knipit bort mina käraste lamm. Men
så är världens gång.» Efter dessa ord gjorde han sig
lös och försvann.
Vid pass tvenne timmar efter ofvan skildrade
händelser se vi patronessan sittande i salongssoffan, med
den högsta tillfredsställelse målad på sitt ansikte samt
under de ljufvaste småleenden samtalande med sina
forna gäster, Sten och Selmer, hvilkas ryggar hon
nyligen så ifrigt önskat att få skåda.
Nu hördes en sakta knackning på dörren, som i
detsamma öppnades och in trädde patronen, hållande
en af sina högt rodnande döttrar i hvardera handen,
mellan hvilka han mäkta gravitetiskt framgick.
»Men bästa Z . . . . hvad i Guds namn är detta
för ett upptåg igen!» ropade frun. »Jag har redan
hos herrarna ursäktat flickornas dröjsmål och ...»
Utan att bevärdiga denna anmärkning med något
svar, vände patronen sig till Sten, upphof sin röst,
talade och sade: »Min äldsta dotter Fanny, herr grefve»,
samt därefter vänd till Selmer: »Min andra dotter
Berta, herr hofpredikant - och om sedan herrskapet
har någonting otaldt, så kommer det icke den tredje
vid. Kom således, min gumma lilla, och säg till oss,
mitt kvarblifvande herrskap, när vi få komma in.»
Och härvid fattade han sin halft motsträfviga, halft
medgifvande hälft under armen och gick ut samma väg
han kommit.
Ur »Miniatyr-Almanach, 1855».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
