Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tjänstgörande major
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
ligen var, som majoren nyss menade. Kom ihåg det I»
Därefter vände han sig om och gick.
»Den där uppkäftiga, sviskonbarkade slyngeln är
ändå den värsta besten jag har att dragas med»,
mumlade majoren och skar tänderna; »men vänta bara, jag
skall väl taga hunden ur honom, innan han blir många
dagar äldre. Jag har åtskilliga gäss oplockade med
honom både i och utom tjänsten. Förbannadt dumt var
det ändå, att jag lät den där halfva hotelsen undslippa
mig, men det betyder ingenting; jag säger helt simpelt,
att det var lögn, och hvart vill han väl då komma?»
Under det tjänstgörande majoren fattade detta
värdiga beslut^ inträdde en ung underlöjtnant med
röd-gråtna ögon och högst sorgset utseende.
Kompanierna uppstämde i detsamma sin
morgonpsalm därutanför.
Med en grof ed, som på ett skärande sätt
blandade sig med den fromma sångens ljud, frågade
majoren den inträdande, hvad han ville.
Ynglingen försökte att tala,, men rösten kväfdes af
snyftningar.
»Är herrn alldeles rent förbannad, som kommer
in till mig och piper! Och herrn vill ändå bära
uniform; fy sju åttan tusan o. s. v. - Tala genast, herre,
eller gå och tag en kjortel på sig och tjut sedan med
marketenterskorna bakom linjen! Tala, säger jag!»
»Jag skulle ödmjukast anhålla om en dags
permission», framsnyftade den unge underlöjtnanten med
stor möda! »Just nu fick jag genom en express veta,
att min far, min gamle älskade far, ligger för döden» . . .
härvid brast han ånyo i gråt.
»En dags permission under brinnande möte?»
skrek den hjärtlöse majoren; »är herrn alldeles blankt
från vettet? Hvad fan har väl kronans tjänst med
herrns söta pappa att skaffa! Gå sin väg, herre, och
kom aldrig fram till mig med sådana sakramenskade
dumheter.» *
* Något sådant har verkligen passerat vid ett visst
regemente, men då förf. nämner detta, förklarar han äfven,
högtidligen., att han i denna »skizz» icke har haft för afsikt att
utpeka några vissa personer. Han har endast haft för afsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
