Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvita frun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
och grät, tröstlösare än de la Valliére, då hon flytt
från sin kunglige älskare, den ridderlige Ludvig XIV.
I detsamma hörde jag den klagande sången
nedanför tornet . . . Mina tårar flöto nu lättare . . . Jag
vet icke hvad det var i denna röst, som ingaf mig
tröst . . . Jag steg upp och såg mig omkring . . . För
att vara ett fängelse, kunde det rum, hvari jag befann
mig, nästan kallas furstligt ... en liten förtjusande
toalett ... ett fortepiano ... en sybåge med de
utsöktaste mönster jämte sefirgarn . . . Där fanns äfven ett
bokskåp. Jag öppnade det; men bahl Det innehöll
endast tråkiga böcker, sådana som: Don Quixote,
Walter Scotts och Ingemanns romaner, Världshistoria för
fruntimmer, Mellins noveller, Aimé Martin m. fl., men
ingen Sue, ingen Dumas, ingen Georges Sand, ingen
Knorring . . . Förargad slog jag igen dörren till skåpet
. . . och har sedan aldrig mera öppnat det . . .
Men jag är nu trött vid att skrifva, dyra Karolina!
. . . Jag vill gå till pianot för att fantisera bort min
oro . . . mitt bekymmer . . . Hvem är väl denne
räddare? . . . Gud! om det vore han? Nej, det är
omöjligt ... O, hvad jag är olycklig . . . Han älskar mig
icke. det har han själf sagt . . . han anser mig för
för mycket svärmande och Öfvenspänd ... Är jag väl
det? - O, den som finge dö! ...
Kl. Y* 7 eft. m.
Vet du, jag har suttit och gråtit ända till klockan
sex ... Då kom den trogne negern och lämnade mig
en biljett ... se här dess innehåll:
Sköna fröken! Ert ädla förtroende har på samma
gång smickrat och gladt mig. Det skall ej heller blifva
sviket. Hör nu i korthet min plan för er räddning:
ägaren till detta slott är lyckligtvis lika vidskeplig och
feg, som han är elak och skurkaktig. Han är
fullkomligt öfvertygad om, att det gamla slottet har en
»hvit fru», och han påstår sig äfven ofta ha sett
densamma. Husfolket delar hans tro. Efter hvad jag
lyckats utspeja, vet jag, att ni har er garderob med er
i fängelset. Kläd er nu hvit - alldeles hvit - låt
ert rika gula hår falla ned i fria lockar; tag alla edra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
