Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad om Wilhelm von Braun, af Joh. Gabr. Carlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den högre konsten uti polemiken
att föra massor i kalabaliken,
att lägga minor och att vara fin,
den lät han andra öfva och begripa:
själf gick han framåt blott med hurtig min
och dubbla hagelskott i refflad pipa.
En »skämtare» – så hette han beständigt –
»som leker endast, fastän kvickt behändigt,
som jollrar mod, som klär i stål sin sång
på raljeri i dag; i morgon åter
helt menlöst, ingen dödlig till förfång,
på Bacchi tyrs han pojken rida låter»
Han var en skämtare. Det goda skrattet,
den öppna glädjen och det skälmska sprattet,
det var hans sångs, hans väsens naturel;
och när han först lät denna lifsfröjd skalla
uti en tid af skaldepjunk och gnäll,
vi klappade däråt vårt »bravo» alla.
Men hur man skeft en skaldesjäl bedömer,
hur man vet litet om hvad hjärtat gömmer
och om det lif, som rör sig innanför!
Man ser det yttre, icke hvad det skyler,
tar blott kostymen och dess tillbehör
och gör på fri hand sedan – hvad kalkyler!
Här, hvad man såg, var tummel, lek och drufva,
men världen kände ej att malmrik grufva
af manligt allvar under skorpan låg,
att när han sjöng som muntrast i crescendo,
han kväfde så ett vemod i sin håg;
och därför sjöng han utan återvändo.
Här, hvad man såg, var lätta löjens vimmel,
halfnakna nymfer under öppen himmel,
halfdruckna fauner, som med jollrets röst
dig manade till vild, bacchantisk yra,
men icke detta sår i sångarns bröst,
som helst han dolde för oss med sin lyra.
Man skattade hans glädje efter raset
och hans bedrift blott efter tömda glaset,
men det skall sägas på hans döda mull:
Han var en man med hjärta mer än mången,
en man med heder af gediget gull – :
och tanken ofta bättre var än sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
