Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första taflan. Borgholms slottsträdgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När segerns resultater dock jag fått.
Gutår, min gamle, trogne vän!
(Dricker.)
PAUL WÜRTZ.
Bland män
Ers höghet är den ädlaste, jag än
I lifvet skådat. Under skämt och prat
Jag glömmer mig, liksom med en kamrat....
KARL GUSTAF.
Och det är rätt. Hvad annat äro vi?
Men du är dock förmer, ty du är fri
Och kunde, när du ville, gå i krig,
Om ej din vänskap kvarhöll dig hos mig,
Att släpa fram ett bragdlöst lif. Gutår!
Ned med förtreten, som i halsen står! –
(Kort paus.)
Om nu jag hade blott min Lorentz här,
Att prata galenskaper, som han är
Just skapad till! Han lofvat komma hit
Vid denna tid; men jag har föga lit
Till den munsjörens löften. Om en fänta
Han råkat blifva kär i, får jag vänta,
Och detta hela hösten, vintern, våren,
Ty aldrig lär han blifva klok, den dåren. –
EN MUNTER RÖST (bakom bersån).
Hvem vågar här att Lasse Lind förtala?
Med blod, med drufvans, skall han det betala!
(Lorentz von der Linde störtar fram och Karl Gustaf sluter
honom i sin famn.)
KARL GUSTAF.
Välkommen, allra käraste min galning!
Fort, sätt dig ned, slå i och tag betalning!
Du kommer ifrån Stockholm. Släck min törst
På nyheter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
