- Project Runeberg -  Brefwäxling / Emellan Twänne Fruntimmer, Den ene i Stockholm Och Den andre på Landet, i Åtskilliga blandade Ämnen /
24

(1772-1773) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t^ta ^r trl^ war jag likwäl wid alt detta känds^olö^ min siä^

sträfvade efter något högre än det, och mit hierta kunde aldrig
f^-sta^ til annat än wänskap. ^ag sökte iblmd männilkor, ^ag fä^

f^e mig^ men gjorde många strep^brott, ända intil desj delt ^lig^
mmnten kom^ at jag tränade min dnrbara wän^ ifrån d^n stunda
stck jag et wärdigt amne för min kärlek, och jag har det lmstig^t
ho^ at döden allena skal tt^stäcka den, ^en enda tröst jag nu ag^

och ^nda ordsak hwarföre jag wil lefvat är det^ at ick^ dllfwa k^jnd,

stolö^ för nnn basta vä^ hwilken jag icke förr än m^d lijw^t katt
uphöra at på det aldra ömmaste wörda och älska.

.^wad skal jag göra, min egen wän l mit bref är redan gatt-

ska långt, och blifver det längre sä blir det l,dfnmt, ^it sinne
är i dag owanl^gt oroligt ^ och chnru alla de ämnen jag nu omta-

lar äro bedröstige^ sa är det doek en, lindring för mit hjerta at ut-

gjuta dem på papperet, ^ag luckan och jag kan ej säga hvarföre,
mit hjcrla bultar och svider^ och jag är nu mera likväl jeke ol^ck^

lig^ ^ag ällkar min söta vän, hon älskar mig tilbaka, jag är
hedrad med wän^ap as flere d^ d^gdjgaste och ädlajk^ mä niskor.

hvad fela^ mig då^ arkl jag wet intet, det fela^ mig vis^rllgen
jutet mer än hälfan, och den kan jag aldrig få. Månn^ d^t ^lä^

gar mig at fwarta^ nedriga ^ dumma och grofva sjasar öfv^r ung

utöfa delt förgiftigaste gallan d^t hafva de ju altid gjordt^ oeh
^et har aldrig oroat mig^ ty jag fasar för sådane^ beröm och wän..

skap^ oc^ will ej äga den, da måste jag ju likna dem, Männ^ mit
samwete anklagar mig m för ^nd^ ^ät fe^ huru därmed stär til,
älskar du ^u^ min st^l, af twriktigt hjerta^ ^ hwartil är du
mast böjd^ ^dygd. ^ellcr last^ ^gd^ och fafa för den minsta ned..
righct^ kraftlös til at kunna l^egå uågott odt^gd. ^i fäl^d^ ^r d^t

mtet famvelct fom plägar mig M^d ^t ord^ förr ^ar j^ nm^
dr^ orolig^ då jr^g warm^ra olycklig. . . . ^ ^ag dlir hindrad^

Farwäl , , .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brefwxling/1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free