Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖTSKRIKOR. KAJOR. 135
de mest olika stämmor. Bland qvistarne rör hon sig med mycken lätthet, likaså
temligen skickligt på marken, men deremot flyger hon illa och undviker med mycken
omsorg att flyga öfver längre öppna sträckor. Så länge hon kan, håller hon sig
bland buskarne, och vid flygten öfver öppet land använder hon hvarje träd för att
täcka och skydda sig. Hon lefver i ständig fruktan för roffoglar, hvilka i skogen
icke kunna komina åt henne, men under en längre flygt genast gripa henne.
Naumann tillskrifver denna fruktan, sannolikt med skäl, en egenhet hos den eljest
så sällskapskära fogeln, att han på flygten öfver fria fält aldrig drager fram
flockvis, utan alltid en och en på långt afstånd efter hvar andra. - Nötskrikans
härm-ningsförmåga är verkligen storartad och gör henne till en af våra mest begåfvade
och underhållande härmfoglar. Olyckligtvis eger hon derjemte andra egenskaper,
genom hvilka hon snart åter förlorar menniskans gunst. Hon är nemligen allätare
i ordets vidsträcktaste mening och i våra skogar en den afskyvärdaste ödeläggare af
andra foglars bon. Från råttan eller den unga fogeln ända till den minsta insekt
är intet lefvande väsen säkert för henne, och likaså försmår hon icke heller ägg,
frukter, bär och dylikt. - Nötskrikans fortplantning infaller under de första
vårmånaderna. I mars börjas boets byggande, i början af april plägar kullen vara
fullständig. Boet står sällan högt öfver marken, stundom i toppen af ett lågt träd,
stundom i kronan af ett högre, stundom nära stammen, stundom bland qvistarne.
Det är icke synnerligen stort, nederst sammansatt af fina, smala risqvistar, der ofvan
af ljung och torra stänglar och inuti ganska nätt fodradt med fina rötter. Aggen
äro 5 till 9 och kläckas efter ungefär 16 dagars rufvande. Ungarne matas först med
löf maskar och larver, skalbaggar och andra insekter, maskar och dylikt, men senare
företrädesvis med unga foglar. Der paret icke stores, häckar det blott en gång om
året. - Gamla foglar bli sällan tama, unga lära sig stundom eftersäga några ord,
ännu oftare hvissla kortare stycken. Att de icke få finnas i en gemensamhetsbur
framgår af deras rof lystnad, som de aldrig aflägga.
Åtskilliga andra hithörande slägten, utmärkta genom sin färgprakt, förbjuder
oss utrymmet att här upptaga.
^£. *3t£.
Familjen Kråklika (Corvidae). Storfoglarne bland tättingarne, de till
kråk-familjen hörande foglarne, skilja sig från de föregående medlemmarne af denna"
falang genom sina jemförelsevis långa vingar, i hvilka den första handpennan är
nästan lika lång som armpennorna eller längre än dessa. Svart är den öfvervägande
färgen på alla dessa foglar.
Genom sin jemförelsevis korta näbb, blott omkring 2/3 af mellanfotens längd,
kommer Kajornas slägte (Lycos) närmast intill flertalet af de föregående foglarne.
Vår vanliga Kaja (Lycos monedula, fig. 59, b), svart på panna, hjessa och
största delen af kroppens öfversida, men askgrå på nacken och skiffergrå på
kroppens undersida, är bland de minsta medlemmarne af familjen. Hennes kroppslängd
är ungefär 33 cm., hvaraf stjerten upptager 13 cm. Hon förekommer icke blott i
största delen af Europa, hos oss upp till Helsingland, om ock endast sällsynt så långt
i norr, utan äfven i många länder i Asien, åtminstone så långt norr ut som
sädesodlingen sträcker sig. I södra Europa är hon mera sällsynt än i Tyskland, men
ingenstädes så talrik som i Ryssland och Sibirien. Hos oss uppträder hon ingalunda
öfver allt, blott här och der, utan att man kan lemna någon tillfredsställande
förklaring härpå. Der hon förekommer, bebor hon hufvudsakligen städernas gamla torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
