Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÅPAPEGOJOR. 207
för den första beskrifningen öfver corellans lefnadssätt, fann den vackra fogeln i
betydlig mängd i det inre af Nya Holland. Vid kusten är hon sällsyntare; i jemförelse
med de tusental, som man ser på de inre slätterna, visa sig nemligen endast ganska
få på slätterna mellan de stora bergsträckorna och hafvet. Corellan äter gräsfrön
såsom de flesta af hennes fränder, men kan alldeles icke undvara vatten och måste
derför alltid uppehålla sig i närheten af strömmarne, hvarför hon äfven häckar endast
i skogsdungar långs flodstränderna. Hon är mycket rörlig, springer behändigt
omkring på marken, klättrar väl och flyger visserligen något makligt, men lätt och ofta
långt i ett drag. Hon är alldeles icke skygg och dödas eller fångas derför ofta lika
mycket för sitt smakliga kött som for sitt behag och sin älskvärdhet i bur. - Af
alla australiska papegojor kommer corellan, näst efter sångpapegojan, oftast på vår
djurmarknad. Vid god skötsel håller hon sig bättre än hvarje annan papegoja och
fortplantar sig äfven i bur utan särskilda omständigheter. Anspråkslös som någon
af sina fränder nöjer hon sig med korn, hafre, hirs, flen och hampfrö, grönt af alla
slag, sönderskurna eller rifna morötter, och om man gjort henne mera tam än
vanligt och låter henne flyga fritt i rummet, vänjer hon sig äfven vid den föda, som
sättes på bordet. Hon skulle förtjusa hvarje fogelvän, om hon kunde förmå sig att
mindre än hon gör besvära öronen med sitt genomträngande, gälla skrik.
Familjen Kortstjertade papegojor (Androglossidae). Denna familj igenkännes på hithörande foglars korta, på sin höjd medellånga stjert, som i spetsen är
tvärt afskuren eller svagt afrundad. Hufvudet saknar tofs. Familjen är utbredd
öfver alla de varma länderna, talrikast i Amerika och Afrika, fåtaligast i Australien.
Gråpapegojor. En allmänt bekant, högt begåfvad papegoja är Jako (Rhodurus
crithacus, fig. 87). Det slägte, till hvilket han hör, utmärkes af en kraftig, på
ryggen afrundad näbb, långa vingar med väl utvecklade vingspetsar, medellång,
nästan rakt afskuren stjert och en fjäderdrägt, som består af stora fjädrar och
lemnar näsborrar, vaxhud, tyglar och ögonkrets obetäckta. Jako sjelf är lätt att
beskrifva, ty han eger egentligen blott två hufvudfärger. Stjerten är skarlakansröd,
alla de öfriga fjädrarna askgrå med något ljusare kanter, hvilka på hufvudets och
halsens fjädrar framträda något starkare än på de öfriga fjädrarna och göra dessa
delar något ljusare. Då det fina dam, som vanligen betäcker fjäderdrägten, aftorkas,
synas fjädrarna skiffersvartblå. Det finnes många delvis praktfullt färgade afarter,
hos hvilka några armpennor eller ock andra delar af fjäderdrägten hafva en röd
anstrykning, men dessa komma sällan till Europa, emedan de vid vestkusten boende
köpmännen pläga för egen räkning skaffa sig och behålla sådana foglar, i vestra
Afrika kallade »kungspapegojor». Den unga jako skiljer sig från den gamla genom
blekare, brunaktigt grå fjäderdrägt och genom grå pupill. Den gamla jakos pupill
är deremot gul; näbben är svart, foten blygrå. Hannen är något större än honan.
Längden utgör 31 cm., hvaraf stjerten upptager 8 cm. - Jakos utbredningsområde
sträcker sig i vestra Afrika från Senegambien till Benguela och räcker åt öster till
Tsadsjön, Nilens vestra källfloder och Nyanzasjön, hvarigenom det temligen noga
sammanfaller med oljepalmens. Inom detta ofantliga område finnes fogeln Öfver allt
talrik. I synnerhet häckar han i mangroveskogarne nära kusten, i hvilka han
använder håligheterna i träden eller ock med tillhjelp af sin starka näbb utvidgar qvist-
och grenhål till passande rufningsställen. Under rufningstiden, som infaller under
regnmånaderna, allt efter ortens läge norr eller söder om eqvatorn, således under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
