Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA TORNSVALOR.
289
vara hjelplösa stackare, ur stånd att gå och nästan nr stånd att krypa. Deremot
klättra de, om också icke med skicklighet, likväl temligen väl uppfor murar och
klippväggar och upp och ned i hålor. - Tornsvalornas evinneliga rastlöshet betingar
en betydlig förbrukning af kraft och i enlighet dermed en ovanligt rik näring. De
äta äfven vida mera än svalorna och förstöra dagligen oerhörda massor af små
insekter, hvilka utgöra deras uteslutande föda; äfven familjens största arter, som äro
af ungefär trastens storlek, nära sig hufvudsakligen af små insekter, som flyga
omkring högt upp i luften och sannolikt till största delen ännu äro alldeles okända för
oss. Vi förmå icke uppgifva huru många af dessa ytterst små djur en tornsvala
behöfver till sin dagliga föda, men vi kunna väl påstå, att näringsmedlens massa måste
vara mycket betydlig, emedan af fogelns beteende tydligt framgår, att han jagar och
äter så länge han flyger. - Af tornsvalornas sinnen står synen högst, såsom vi kunna
förmoda af de stora ögonen, hvilka sakna ögonhår; dernäst torde hörseln vara bäst
utvecklad; om de öfriga sinnena kunna vi ingenting säga. De andliga
förmögen-heterna synas foga utbildade. Tornsvalorna äro visserligen sällskapliga, men alldeles
icke fredliga, tvärt om stridslystna och gräliga varelser, som icke blott kifvas med
sina likar, utan äfven ined andra foglar. Man kan icke beteckna dem såsom kloka
och listiga: deras hela väsende utmärker sig snarare genom en stormande häftighet.
o ’ o ej o <
som till och med kan sätta deras egen säkerhet hänsynslöst på spel. Alla tornsvalor,
som bebo jordens tempererade zon, äro flyttfoglar; de åter, som tillhöra länderna
under vändkretsarne, äro åtminstone strykfoglar. Flyttningen sker, åtminstone hos
några arter, med den största regelbundenhet. De infinna sig i sitt fädernesland
nästan på den en gång bestämda dagen och lemna det åter på lika bestämd tid.
Den tid de stanna i hemlandet är mvcket olika för olika arter. - De arter, som
t/ /
flytta, börja bygga sitt bo omedelbart efter sin ankomst till hemmet, ty vistelsen
härstädes är så kort, att de hela tiden hafva fullt upp att göra med
fortplantningsbestyret. Under larmande skrik förfölja de upphetsade hannarne hvar andra hela
timmar med snabb flygt, ursinniga kämpa de högt upp i luften, liksom äfven vid
boplatserna, och hänsynslöst fördrifva de andra i håligheter rufvande foglar, i den
händelse dessas boningar synas dem passande. Blott få arter bland tornsvalorna
bygga boet prydligt och mer eller mindre liknande svalornas; många arter
sammanföra helt enkelt i en håla en hop qvistar och ris, som lagras så oordentligt som
möjligt på hvart annat. Men under alla omständigheter utmärka sig tornsvalornas bon
derigenom, att de ämnen, som sammansätta dem, öfverdragas och sammanhållas med
den klibbiga, snart tillhårdnande saliven. Hos några arter består boet till allra
största delen af ingenting annat än sådan saliv. Kullen utgöres af ett enda eller
blott få ägg. Honan rufvar allena, men ungarne uppfödas af båda föräldrarne.
Hvarje par häckar en, högst två gånger om året.
De Egentliga tornsvalorna (Cypselus) visa familjens kännetecken, men skilja
sig från sina anförvandter derigenom, att den första vingpennan är lika lång som
den andra eller denna senare knappt längre än den förra, stjerten grundt urskuren
eller svagt gaffelformigt klufven, foten kraftig och på framsidan fjäderbeklädd, på
baksidan deremot naken. Baktån är vänd framåt, och alla de egentliga framtårna
hafva tre leder. - I Europa lefva två arter af detta slägte, af hvilka dock blott den
ena förekommer i Sverige. Den andra åter tillhör familjens största arter och
förtjenar derför att först omtalas.
Alp- eller Klippseglaren, Alp-, Berg- eller Gibraltarsvalan (Cypselus
Brehm, Foglarnes lif. 2:a uppl. ly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
