- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
460

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

460 ORRHÖNSFOGLAR.

af det skrik, som de utstöta under flygten, medan man, då de löpa omkring på
marken, förnimmer mycket mildare, svaga ljud, hvilka ungefär hafva betydelsen af
ett sällskapligt småprat. Deras dagliga lif är mycket regelbundet. Med
undantag af middags- och må hända midnattstimmarne äro de i ständig rörelse,
åtminstone vakna. Deras föda utgöres, om icke uteslutande, likväl nästan endast af frön.
Der fält finnas i öknens närhet, hafva de, åtminstone tidtals, ett lätt arbete att
insamla dess korn; i hela nordöstra Afrika t. ex. föda de sig hela månader endast
af durrah; i Spanien brandskatta de hvete-, majs- och vickerfalten; i Indien infinna
de sig på de skördade och upptorkade risfälten. Men i öknar och stepper hafva de
endast tillgång till några fåtaliga axbärande gräsarter, och härstädes kan man ofta
knappt inse, huru det är dem möjligt att dagligen kunna fylla de ganska stora
kräfvorna. Jag vet icke, om de förtära insekter; så vidt jag kan påminna mig, har
jag alltid endast träffat frön i deras magar. Fångna sandhöns äta dock gerna
myrpuppor. - I södra Europa och norra Afrika rufva sandhönsen under de första
vårmånaderna, i mellersta Afrika vid början af regntiden, som ersätter den nordiska
våren, i södra Indien enligt J er don i månaderna mellan december och maj, i
mellersta Indien något senare. Om deras bobyggnad, om äggens antal och rufning hafva
Trist ram och J er d ön lemnat oss underrättelser. Om gangau säger den förre, att
hon i likhet med alla Öfriga af honom kända arter lägger tre ägg, och äfven J
er-do 11 uppgifver äggens antal till tre eller fyra. Araberne beskrefvo for mig nästet
såsom en liten fördjupning i sanden utan något slags underlag. - I fångenskap bli
dessa eljest så skygga foglar mycket tama. Af mig vårdade gangaer hafva utan
svårighet eller olägenhet uthärdat en betydlig grad af köld. Lättare skadas de af väta;
for regn äro de mycket känsliga, hvarför man vid fuktig väderlek måste hålla dem
i täckta rum, emedan de äro för dumma att uppsöka sin nattbur och derstädes skydda

sig mot vätan.

*



\

Stepphöns (Syrrliaptes). De båda hittills af detta slägte kända arterna likna
till sin gestalt mycket sandhönsen, men skilja sig likväl från dem genom vigtiga
kännetecken. Så är hos dem vingarnes första penna längst, i spetsen långt utdragen
och här på ett sällsamt sätt afsmalnande, så att denna del snarare liknar en borst
än en fjäder. Tarserna äro icke blott fjäderbeklädda på framsidan såsom hos
sandhönsen, utan rundt omkring och ända ned till tåspetsarne tätt betäckta af korta,
upprispade fjädrar. Foten har endast tre tår, emedan baktå alldeles saknas. Tårna
äro mycket breda och efter hela sin längd förenade ined hvar andra genom en hud,
så att foten, sedd från undersidan, bildar en enda sula, som beklädes af hornartade
vårtor. Äfven klorna äro breda och starka.

Stepphönan(/%rrÄO£tfesparadoxus, fig. 187) uppnår, utom de förlängda
mellersta stjärtfjädrarna, en längd af 39 cm., hvaraf stjerten upptager 12 cm.; men med
de långa mellersta fjädrarna är stjerten omkring 20 cm. lång. Honan är något
kortare. Färgen är på ryggsidan grågul med svarta droppformiga fläckar på vingtäckarne
och vågformigt böjda, tvärstälda fläckar af samma färg på midtrygg och stjert.
Buksidan är gråaktigt isabellfärgad med ett bredt, brunsvart tvärband framom benen.
Ett gult band går från tyglarne genom ögat på hvardera sidan långs halsen, och
samma färg pryder strupen, nedtill begränsad af ett smalt, svart tvärband. - Pallas
beskref stepphönan år 1770, men. meddelade ingenting om hennes lefnadssätt; han
anmärkte endast, att hon anträffades i den osttatariska steppen. Enligt Räddes
förträffliga skildring föra emellertid stepphönsen på Asiens stepper samma lefnadssätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free