Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPORRVINGAR. 627
längre afstånd, men klingar icke obehagligt; härefter följer en paus på några
minuter och derefter ljuder på nytt skriket och buktalandet. Med rätta tillskrifver man
luftrörets egendomliga byggnad denna sällsamma stämma. »Luftröret», säger Pöppig,
»hvilket i sin öfre hälft liknar spolen af en svanpenna, sammandrages så snart det
inträder i bröstkorgen och står åt båda sidor i förbindelse med två hudartade,
half-klotformiga säckar, af hvilka den högra, större, synes delad i tre eller fyra kamrar.
Genom bröstkorgens muskel verksamhet inpressas luften genom trånga öppningar i
dessa sammansatta säckar och frambringar på sin väg det omtalade sällsamma
bullret.» - Frukter, frön och insekter utgöra agamins föda. Ungarne föredraga maskar
och larver; de gamla vänja sig vid allt slags säd och bröd. - Agamin bygger sitt
bo på jorden; han uppkrafsar i likhet med hönsen vid foten af ett träd en grund
fördjupning, hvari han lägger sina 10 eller flera ägg. -. Agamin anträffas, enligt
Schomburgk, i alla indianbyar i fullkomlig frihet, vanligen såsom de öfriga
befjädrade husdjurens väktare och beherskare.
Familjen Sumphönslika (Ealliäce). Liksom hos närmast föregående familj
träffa vi hos de Sumphönslika vadarne en jemförelsevis kort munspringa; men deras
vid roten fria tår äro långa, och särskildt är baktån mera utbildad än hos alla
föregående foglar inom flocken.
På varmare länders stillastående eller lugnt flytande vattendrag, hvilkas yta
betäckes af breda simmande blad af åtskilliga vattenväxter, företrädesvis näckrosor,
lefva mycket vackra foglar, hos hvilka fotens byggnad skiljer sig från alla andra
foglars genom klornas utomordentliga längd. Man anträffar dessa foglar, som kallas
Bladhöns och bilda en egen underfamilj (Parrince), i gamla och nya verldens
eqvatorialländer; hvarje verldsdel har sina egna arter, men alla likna hvar andra till
lefnadssättet. Nämnda blad äro deras jagtområde, och endast undantagsvis lemna de
sin flytande mark, hufvudsakligen då de vilja rufva. De äro visserligen äfven i stånd
att med lätthet vandra öfver lös gytja, men förmå knappt att röra sig i högre gräs,
och lika oskickliga äro de i att simma eller flyga. Några arter har man ännu aldrig
sett simma, om andra vet man likväl att de dyka. Hvarje par bevarar under
häftig strid sitt område och tål på detta icke något annat par.
En af Sydamerikas vanligaste sumpfoglar, tillhörande Sporrvingarnes slägte
(Parra), är Jassana (Parra Jacana, fig. 234) och kännetecknas af sin lätta,
prydliga kropp, sin smala, fina näbb med naken, utstående pannvalk och nakna
mun-viukelflikar, höga, smala ben med långa tår, hvilkas klor äro nästan lika langa som
tårna, smala vingar med spetsiga fjädrar, af hvilka den tredje pennan är längst;
vingarne bära i bogen en stark, inåt vänd tagg, och den korta, afrundade stjerten
består af tio mjuka, fina, något tillspetsade fjädrar. Den gamla fogeln är på hufvud,
hals, bröst och buk svart, på rygg, vingar och buksidor rödbrun; vingarne äro
gulaktigt gröna, så när som på de svarta spetsarne, stjertpennorna mörkt rödaktigt
bruna. Ögat är blekgalt, näbben röd, i spetsen gulaktig, den nakna pannvalken
äfvensom niuiivinkelflikarne blodröda, foten, blygrå, taggen i vingen gul. Längden
utgör 25 cm., hvaraf 5 cm. komma på stjerten. - Från Guyana till Paraguay saknas
jassanan icke på något stående vatten, hvilket delvis betäckes af stora bladväxter.
Hon är mycket omtyckt för sin vackra färg och tillätes derför att ostördt få slå sig
ned äfven i boningarnas omedelbara granskap, hvarest hon bidrager att skänka lif åt
afloppsdikena i planteringarna äfvensom åt alla sumpiga ställen. Jassanan går om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
