- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
695

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LABBAR. 695

uppresta fjädrar, till dess den på nytt inträdande hungern manar honom till nya
Utflygter. - Vid midten af maj begifva sig paren till häckningsplatserna på slätter
bland bergen eller med gräs och mossa täckta bergsluttningar, bilda härstädes i
gräset eller mossan ett rundt bo genom att ofta vrida kroppen omkring och lägga i detta
under de första junidagarne 2 ägg. En häckningsplats, som besöktes af Graba,
beboddes af ungefär femtio par. Ju närmare man kommer boet, i desto tätare kretsar
omsväfva de gamla den ovälkomne gästen och störta sig till slut i sned linie ned på
honom, så att man ovilkorligen bockar sig för att icke erhålla ett hål i hufvudet.
Ungarne matas till en början med blötdjur, maskar, ägg och dylikt ur de gamlas kräfva
och erhålla sedermera kött- och fiskbitar, unga foglar, lemlar m. m.; då de redan
hunnit blifva någorlunda sjelfständiga, äta de äfven gerna af de olika bärslagen, som
växa i boets närhet, och bortsnappa, såsom jag sjelf iakttagit, de dem ständigt
kring-sväfvande och besvärande myggorna.

Allmännare hos oss är Vanliga labben (Lestris parasitica), som utmärkes af
de betydligt utöfver de andra förlängda, tillspetsade mellersta stjertfjädrarna och är,
ined undantag af en hvit eller gulhvit pannfläck och på samnia sätt färgad strupe,
antingen likformigt sotbrun eller på öfversidan sotbrun, på undersidan gråhvit, på
kr af van grå, utan att ålder eller kön utöfva något inflytande på denna olika
färgning. Längden är med inbegrepp af de långa stjertfjädrarna 60, utom dem 50 cm.,
hvaraf stjerten upptager 18 cm. - Så vidt vi kunna döma af våra iakttagelser, torde
vanliga labben böra förklaras för familjens allmännast förekommande art. Äfven han
bebor båda verldshalfvornas nord från Spetsbergen och Grönland ned till Bohuslän
och anträffas äfven i Östersjön. Med undantag af rufningstiden lefver han endast
på hafvet och ingalunda alltid i närheten af öar och skär, utan äfven, och såsom
det tyckes hela veckor, långt aflägsnad från fastlandet.

Hans närmaste frände är Berglabben (Lestris cepphus), som skiljer sig från
honom genom mindre storlek, kortare näbb och utomordentligt långa, nära 15 cm.
utöfver de andra pennorna förlängda och i fina spetsar utlöpande mellersta
stjert-fjädrar. Äfven hans drägt kan vara enformigt sotbrun eller förvillande lik vanliga
labbens. Längden är, med inbegrepp af de 30 cm. långa mellersta stjertpennorna,
55, utom dem 40 cm., hvaraf de yttre stjertpennorna upptaga 15 cm.

Redan i sin flygt skiljes vanliga labben lätt från hvarje annan fogel. Ofta
flyger han en lång stund liksom en falk, än långsamt rörande vingarne, än sväfvande
längre sträckor, än åter med temligen starkt upprätt kropp skakande på sig på samma
sätt som en tornfalk, så att man på långt håll skulle kunna forvexla honom med en
kärrhök; men plötsligt börjar han darra eller vifta ofantligt hastigt med vingarne,
störtar sig ned i en båge, stiger äter uppåt, beskrifver en slingrande linie, som
sam-mansättes af större och mindre bågar, skjuter med rasande fart nedåt, flyger
långsamt åter uppåt, synes ena ögonblicket matt och slapp, det andra åter »liksom besatt
af en ond ande»: vrider och vänder sig, sprattlar och flaxar, kort sagdt, utför de
mest vexlande och mångfaldiga rörelser. Utom under häckningstiden ser man honom
ofta i små sällskap, under den samma deremot i motsats till beslägtade arter endast
parvis, så att hvarje särskildt par bebor ett visst område. Han fruktas af de mindre
måsarne i lika hög grad som skualabben af de större sjöfoglarne; men eget nog bebo
brockfoglar, snäppor och strandskator eller Stormfoglar regelbundet ett och samma
moras som han. Jag har icke lärt känna honom såsom boplundrare, men deremot
förföljde äfven han. ständigt fiskmåsarne och tvang dem att afstå sitt nyss fångade
byte. Tärnor och alkor lära plågas af honom ännu mera än måsarne. Det oaktadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free